Sedan 1990-talet har cirka 400 000 tjänster försvunnit från arbetsmarknaden. De som har varit kvar har fått göra jobbet. Stressen har ökat väsentligt. Det har lett till en kraftig ökning av antalet sjukskrivningar av de anställda. Hur har det gått för cheferna då?
Chefer som är utsatta för hög stress får ökade adrenalinnivåer och beter sig oftare sämre mot sin personal. Managementkonsulten Jeanett Paludan beskriver i Sydsvenska dagbladet den 29 mars 2016 om hur chefer som är högt belastade kan uppvisa rent narcissistiska drag. Men hon vill vara försiktig med att ställa diagnoser. Problemen finns där ändå:
”– Långvarig stress gör oss till fighters eller flighters. Stort adrenalinpådrag under längre tid kan göra att en del människor slår av sin empati. Det drabbar särskilt chefer som inte tränar fysiskt, de blir inte av med sitt adrenalin, säger Jeanett Paludan och beskriver att en bra ledare ska kunna leda sig själv, leda andra och låta sig ledas av andra.”
Vad är då lösningen? Att bygga ut offentlig sektor och återställa en stark välfärd. Det behövs mer personal inom vård, skola och omsorg. Arbetsförmedlare, socialsekreterare och handläggare på Försäkringskassan är andra grupper som behöver ett ökat stöd och fler anställda som delar på arbetsbördan. Att försöka lösa en kraftig underbemanning med mindfulness-kurser, yoga är mycket bra men kan inte vara mer än ett steg på vägen. Arbetsbördan måste minska. Vi måste bli fler som delar på arbetsuppgifterna. På köpet får vi en ökad omsättning och en bättre ekonomi. För alla.