Andreas Gustavsson skrev i Dagens ETC:s ledare den 6 oktober 2016 att de enskilda individerna måste vara redo på betydligt mer och hårdare uppoffringar för att klimatet skall kunna räddas.
Delvis är det sant men lösningarna kan vara rätt bekväma med respekt för individens frihet och tillkortakommanden om man inför strukturella lösningar på miljöhoten.
Klimatets räddning genom hårdföra individuella insatser är för övrig en borgerlig tro på den starkes rätt. Ensamma mammor, utbrända, alkoholister och många andra är för utsatta för t.ex. källsortering. Sedan är de övriga friska människorna också bara människor och lider av den mänskliga faktorn det vill säga människor gör inte som de ska.
Vi borde ha mer strukturella lösningar istället.
Det försiggår mycket forskning på syntetiskt kött.
Det finns teknik för automatiserad källsortering som borde kunna tillämpas mera och införas i Sverige.
Lagstifta om mer infrekvent produktuppdatering. Tvinga tillverkarna att producera sådant som håller.
Låt det offentliga återvinna ämnena i industrins förbrukade produkter.
Hjälp tygproducenter i u-länder att rena och återvinna vattnet de använder vid klädtillverkningen.
Tvinga oljeindustrin att finansiera forskning på miljövänliga energikällor. Det finns forskning på att rymdens vakuum innehåller nästan obegränsat med energi. En ingenjör jag känner säger också att man skulle kunna använda solenergin mycket effektivare.
Svenska trätyger är väl också positivt.
Skär ned på arbetstiden med bibehållen lön för att dela på jobben och rädda klimatet.
Vad jag menar är att vi kan låta miljöräddning ingå mer i vår avlönade arbetstid och lämna fritiden ifred.
Oftast går det att finna en bekväm, solidarisk och tolerant lösning på nästan varje problem om man bara tar med det målet i varje beräkning.