Mot gängkriminalitet, brottslighet och social oro är skola och socialtjänst viktiga förebyggande och rehabiliterande insatser samt polis och fängelse betydelsefulla repressiva insatser viktiga delar. Men än viktigare är att erbjuda bra arbeten åt alla med långvariga anställningar och bra löner. Arbete är historiskt en av Sveriges effektivaste integrations- och ordningsskapande faktorer.
Arbetslöshet verkar också leda till psykisk ohälsa bl.a. p.g.a. försämrad ekonomi. Dessa arbetslösa som studerades ansåg också att egen försörjning var ett viktigt mål. Men fler arbeten måste skapas för att alla ska kunna få jobb. En polismästare håller med om att det finns en övertro på repression.
Humana krav effektiva mot gängkriminalitet
Kraven på konstant produktivitet och absolut lydnad måste vi sänka. Maskiner kan underlätta för bättre arbetsvillkor. Bättre arbetsvillkor ger högre effektivitet enligt neurologjournalisten David Rock.
Människans hjärna utvecklades under stenåldern och i djungeln för att uppfatta stress som om vi jagade eller någon jagade oss. Det är en signal för att vara beredd på våld.
Vill vi ha socialt och prestationsmässigt funktionella människor som undviker gängkriminalitet måste vi ge dem trygghet.
Stränga straff är inte en lösning enligt statistiken
Sverige hade relativt låg brottslighet innan välfärdsnedskärningarna. Känner människor att det finns bra arbeten på alla kompetensnivåer och välfärd om olyckan är framme, känner hon sig trygg och tenderar att vilja vara socialt välfungerande.
I Sverige ser kriminalvården en begränsad effekt på antalet brott om vi vi skärper straffen (Kriminalvården, ”Kort om straffskärpning” [Norrköping, 2021]). För att själva straffet ska ha önskad effekt som att fången inte återfaller i brott, krävs också uppbyggliga fängelsevillkor som såväl humana villkor som ett fokus på rehabilitering.
En rapport visar att mordfrekvensen per capita varit relativt konstant sedan 1700-talet även om de hade råare straff då som tortyr och avrättning. Mord och våld ökar i perioder då folk dricker mycket alkohol både vid enstaka tillfällen och över tidn som under långa delar av 1800-talet. Två perioder då fler morddömda oftare dömdes till rättspsykiatrisk vård, på 1940- och 1070-talet minskade antalet mord. (von Hofer, Hanns, ”Brott och straff i Sverige, Historisk kriminalstatistik 1750–2010,
Diagram, tabeller och kommentarer”, Stockholms Universitet [Stockholm, 2011]
https://www.criminology.su.se/polopoly_fs/1.326408.1490705782!/menu/standard/file/Brott%20och%20Straff%20i%20Sverige.pdf)
En översikt visar: ”Författarna sammanfattar forskningen om straffets allmänt avskräckande effekt: ”Vi tror det är rimligt att säga att vi inte känner till någon ansedd
kriminolog som noggrant har granskat den samlade forsknings-
litteraturen om ’avskräckning genom dömande’ som tror att brotts-
frekvenser kan minskas genom avskräckning genom att öka sträng-
heten i de straff som ges i domstolar.”
Denna slutsats gäller alltså den avskräckande effekten av hårdare domar, inte av
sannolikheten för upptäckt och lagföring.” (Tham, Hnerik, ”Criminological Highlights – påverkar fängelse brottsligheten?”, Stockholms universitet https://www.criminology.su.se/polopoly_fs/1.430645.1552548759!/menu/standard/file/Criminological%20Highlights%20-%20fa%CC%88ngelse.pdf )
Självklart måste vi bestraffa de individer som begått brott, men vill vi skapa ett socialt välfungerande samhälle måste det finnas arbeten med bra villkor på alla nivåer och välfärd åt de hjälpbehövande. Vidare är inte alla brott lika grova. Det är främst de grova brotten som kräver hårda straff. Vi kan inte detaljreglera varje aspekt av vardagslivet i lagen. Att få bukt med gängkriminalitet kräver en helhetssyn.
Att få råd med välfärden
Hur skapar vi ett starkt välfärdssamhälle? Jo, genom att såväl bygga ut offentlig sektor som genom att offentlig sektor satsar mer på innovationsutveckling. Innovationer skapar framtidens arbeten.
Staten har historiskt enligt fackboken ”Entreprenörsstaten” av forskaren Mariana Mazzucato en viktig roll i att starta och hålla igång företagens forsknings- och utvecklingssatsningar så att nya privata arbetstillfällen ska uppstå. På så sätt kan vi få nya teknik- och läkemedelsinnovationer som kan ge nya arbeten.
Mazzucato visar att de länder som försöker banta offentlig sektor ofta bara får en dyrare och mer ineffektiv sådan. Vill vi få bort gängkriminalitet, måste vi ha en stark offentlig sektor.
Fler arbeten i offentlig sektor
Sedan behövs skol-, vård-, omsorgs-, kultur-, infrastruktur- etc en oändlig mängd arbeten i offentlig sektor också för att skapa drägliga arbeten åt alla. Historiskt har låg arbetslöshet genom bra arbeten bara skapats med en kombination av att utveckla en stark industri och en stark offentlig sektor.
Åtstramnings- och stressamhället leder till arbetslöshet, ett stagnerande näringsliv, hård press på de anställda, höga sjuktal, ökad social oro och all sorts kriminalitet. Smarta och väl avvägda skattehöjningar är nödvändiga.
Vi behöver höja skatterna för dem som tjänar över 43 000 i månaden progressivt och ha en effektiv företags- och kapitalbeskattning för att få igång ett expansivt Sverige igen. En ekonomisk motor kan vara storproduktion av offentligt delfinansierade, bra, billiga, vackra, estetiskt varierade och hyresreglerade hyresrätter.
Kampen mot gängkriminalitet kräver också att vi förstärker välfärden så att de som far illa i samhället och arbetslivet inte behöver riskera att försörja sig på något destruktivt sätt.
Utöver att offentlig sektor och välfärden skapar arbete, trygghet och forskningsinnovationer upprätthåller den köpkraften. Produktionen automatiserar företagen hela tiden varför den för varje år efter lanseringen av en ny produkt och/eller maskin bidrar mindre till köpkraften. Tjänster minskar inte i absoluta tal i värde över tid. Detta gör att samhället behöver dem för att upprätthålla köpkraften och BNP på sikt.
Viktigt med utbildning hela livet
Samhället behöver många vägar till en god försörjning för att undvika gängkriminalitet. Vidare är det viktigt med goda system för skol-, SFI-och arbetsmarknadsutbildningar. De som varit borta från arbetsmarknaden, är nyanlända invandrare eller unga som ska ut i arbetslivet måste kunna få den nya kompetens de behöver för att kunna få framtidens arbeten.
Jobbmatchningsbristen i dag beror mycket på att Reinfeldt rustade ned arbetsmarknadsutbildningarna.
Genom att ge alla trygga förutsättningar för att få ett bra arbete och en stark välfärd vid behov, minskar vi brottsligheten.
Hur skapar vi arbeten åt alla?
Hur moralism på detaljnivå bryter ner människor
Polismästaren: ”Människor har en övertro på repressiva saker”
Det är synd att vänstergrupperingar BARA pekar på välfärdssektorn som ett möjligt ställe att ”skapa jobb” som det heter. De flesta anser trots allt att välfärdssektorn måste betalas, och misstänker att det kan bli dyrt.
Historiskt sett har ju full sysselsättning skapats av omställningar av samhället som har blivit möjliga på grund av teknisk utveckling. Paradexemplet är efterkrigskonjunkturen som skapades av bilismen, hushållsmaskinerna och medicinen, med statligt underlättande via vägbyggande, bostadsbyggande och utbyggnad av hälsovården.
Idag har vi – enigt Carlota Pérez och Mariana Mazzucato som har forskat på det här – stora möjligheter att utnyttja den modernaste tekniken för att komma bort ifrån det överdrivna beroendet av råvaror för allting. Inte minst beroendet av fossila bränslen. Detta löser en rad problem, inte bara arbetsmarknadsmässiga men även detta.
Man kan googla på författarna och få upp en massa godbitar.
Jag nämnde ju Mazzucatos forskning i artikeln och hur den kan leda till arbete åt alla.
Det talas mest om repressiva åtgärder (fler poliser, strängare straff) och sociala åtgärder (arbete, skola, socialtjänst) men inte om att gängkriminaliteten är en manlig affär, att det är unga män som till över 90 % ägnar sig åt brottsligheten), d v s att det också handlar om en förvriden manlig identitet där karriär, makt, rikedom och social status är avgörande drivkrafter, som också har sin motsvarighet i samhället som helhet. Det handlar m a o också om djupare liggande frågor, livsinställning, om vilka värderingar man har, vad som är viktigt i livet, livsmening. Men därom talas det tyst.
Men du nämner själv att gängkriminalitetens förvridna manlighetsideal motsvaras av vår kapitalisms förvridna ideal om extrem lyx, framgång och girighet. I grunden handlar det om att ska vanlig folk acceptera att ta grå, slitiga vanliga arbeten så kan inte andra leva i sus och dus. Dags för klasskamp!