Rösta för att staten ska återinföra byggstödet
https://agera.skiftet.org/campaigns/aterinfor-byggstodet
Ett statligt byggstöd till att uppföra billiga, bra och vackra bostäder samt bostadsbidrag och regleringar som sänker genomsnittshyran till 25 % av låginkomsttagares lön kan ha positiva effekter på ekonomin. Dessa åtgärder kan potentiellt minska inflationen, öka sysselsättningen, främja samhällsproduktionen och minska ekonomiska klyftor. Genom att öka tillgången till prisvärda bostäder kan fler människor ha råd att leva och arbeta i samhället. Det kan också minska det privata skuldberget och bidra till en mer stabil ekonomi. Genom att stimulera bostadsbyggandet och reglera hyresmarknaden kan samhället uppnå en högkonjunktur istället för en lågkonjunktur.
De höga hyrorna och bristen på hyresrätter samt billiga hyresrätter leder fler till att ta lån. Bristen på billiga hyresrätter är en grundsten i åtstramningspolitiken. Utan de höga boendekostnaderna hade inte tillräckligt många tagit tillräckligt med lån för att finansiera nyliberalismen och åtstramningspolitiken. Nyliberalismen gör de rikas ohållbara konsumtion möjlig och denna är en stor del av miljöhotet.
Vikten av statliga underskott
Statliga underskott är viktiga för att möjliggöra investeringar i samhällsnyttiga områden som sjukvård, järnväg och klimatomställning. Genom att skapa pengar i statsbudgeten för ett statligt byggstöd och omfördela resurser kan staten bidra till ekonomisk tillväxt och minska risken för finanskriser. Ensidigt förlitande på banker kan leda till återkommande finanskriser och öka klyftan mellan rika och vanliga människor. Statliga underskott och en aktiv finanspolitik anses vara mer effektiva för att styra ekonomin och bekämpa inflation än räntor.
Banker spelar en viktig roll i samhällsekonomin, men att förlita sig ensidigt på dem kan vara problematiskt. Samtidigt har nyliberalismens införande av restriktioner för statliga underskott lett till att samhällets verkliga behov får stå tillbaka. Samhället behöver en mer balanserad ekonomisk strategi och varför vi behöver större statliga underskott.
Bankernas skapande av pengar och dess påverkan på samhället
När du tar ett lån från en bank, skapar banken pengarna i det ögonblicket. När du sedan betalar tillbaka lånet, upphör pengarna att existera. Bankernas skapande av pengar är en viktig del av ekonomin, men det innebär också att värdet av pengarna är kopplat till en del av ditt framtida arbete som en skuld till banken. När du betalar av lånet, förlorar pengarna sitt värde.
Statens förmåga att skapa pengar och omfördela resurser
Utöver bankernas roll kan även staten skapa pengar i budgeten och omfördela samhällets resurser genom skattesystemet. Genom att gå med underskott (termen för när staten skapar pengar) kan staten skapa pengar och använda dem för att finansiera samhällets behov. Staten kunde återinföra ett statligt byggstöd. Detta ger staten möjlighet att påverka ekonomin och omfördela resurser för att främja exempelvis sjukvård, järnvägar och klimatomställning.
Förståelse av inflation och behovet av produktivitet
Inflationen beror inte främst på pengaproduktionen utan på om produktiviteten är för låg i förhållande till penningmängden. Att minska penningmängden försvårar bara produktionen och kan förstärka inflationen. Istället bör vi satsa på att öka produktiviteten på ett socialt och ekologiskt hållbart sätt för att bekämpa inflationen. Därför är det viktigt att staten inte minskar pengatillgången genom åtstramningspolitik, som kan hämma produktionen och öka inflationen.
Nyliberalismens inflytande och behovet av större statliga underskott
Nyliberalismen har dominerat samhällsekonomin och introducerat restriktioner för statliga underskott. Detta har lett till att samhällets verkliga behov, som forskning, sjukvård och klimatomställning, har fått stå tillbaka. Genom att rösta för större statliga underskott kan vi återställa balansen och prioritera samhällsnyttiga investeringar.
Rösta för att staten ska återinföra byggstödet
https://agera.skiftet.org/campaigns/aterinfor-byggstodet
Jag stöder detta förslag.
Följ då länken
https://agera.skiftet.org/campaigns/aterinfor-byggstodet
Ett alldeles utmärkt förslag. Gemensam välfärd började argumentera för det för många år sen. Se http://gemensamvalfard.se/wp-content/uploads/2012/02/bygg-bort-bostadsbristen-version2.pdf
Jag vill bara varna för att om man använder samma metoder för bostadsbyggande som man gör nu riskerar vi nya miljonprogramsområden, områden där ingen vill bo och som därför bara de fattigaste hamnar. Vi behandlar detta också i skriften.
Vi behöver bygga blandad bebyggelse enligt arkitektoniska skönhetsnormer vars högsta syfte inte är att provocera vad de flesta uppskattar.
Så sant! Men det räcker inte. Det stadsplaneparadigm vi har följt sen ungefär 1930 är destruktivt i sig själv. Det går ut på att överheten måste förutse varenda detalj, vilket förstås är dyrt. Följden blir att ingen kommun vågar ha framförhållning för det kan ju tänkas att det man har satsat stora summor på att planera inte blir av.
1800-talets stadsplaneparadigm var mer realistiskt: kommunen delar upp staden på tomter och allmänningar, och ser till att det finns infrastruktur. Sen får tomtägarna göra vad dom vill sålänge dom inte bryter mot några regler. Billigt och bra, Stockholm kunde enkelt fördubbla sin folkmängd mellan 1880 och 1910 på det sättet, och det som byggdes trivs vi med idag.
Men det där är ju en detaljplaneringsfråga, inte en finansieringsfråga. Din detaljplaneringsaspekt motsäger ju inte behovet av statlig finansiering om låg- och medelinkomsttagare ska ha råd och möjlighet att bo.
Javisst. Men om något fungerar fel hjälper det inte att slänga en massa pengar över det, det blir fel i alla fall.