Lycka är som vädret – en ständig växling mellan soliga dagar och regniga stunder. Det är normalt att inte alltid känna sig lycklig, och det är här som psykologins perspektiv på glädje blir värdefullt. Här är några idéer om att navigera genom livets olika skeden och öka chansen att känna glädje.
Acceptans istället för lycka
Psykolog Isabel Petrini förespråkar att undvika ordet ”lycka” och istället fokusera på ”glädje”. Glädje är närvarande trots smärta, som när föräldrar upplever både glädje och oro för sitt barn. Genom att omfamna glädjen som en närstående till smärta kan vi uppskatta livets komplexitet.
Alla stunder känner vi kanske inte ens glädje. Detta är också normalt. Många stunder kanske vi bara orkar slå dank och bara vara, hänga eller ha tråkigt på ett vilosamt sätt. Detta säger neurologiöversikten ”Your brain at work” är ett vilsamt tillstånd då vi samtidigt löser många problem. Jag menar att långtråkiga stunder behövs för att bevara vår etik, lycka och rationalitet.
Lars Fr. H. Svendsen: I boken ”Långtråkighetens filosofi” utforskar Svendsen långtråkighetens roll i människans liv. Han argumenterar för att långtråkighet är en nödvändig del av mänsklig existens och att vår förmåga att hantera det kan påverka vår etik och livskvalitet.
Philippa Perry: Psykoterapeuten Philippa Perry har diskuterat vikten av att tillåta sig själv att känna tristess och hur det kan vara en kreativ kraft. Att inte ständigt distrahera sig själv kan leda till djupare självreflektion och ökad medvetenhet.
Mary Mann: I boken ”Yawn: Adventures in Boredom” undersöker Mann långtråkighet och argumenterar för att det kan vara en kreativ och produktiv kraft. Hon utforskar hur tristess kan ge utrymme för nya idéer och perspektiv.
Bertrand Russell: Filosofen Bertrand Russell har i sina verk diskuterat vikten av att kunna uppleva tristess och ensamhet för att utveckla en djupare förståelse för sig själv och livet.
Acceptera och Handla (ACT)
Acceptans och commitment therapy (ACT) är ett alternativ till jakt på lycka. Läkaren Russ Harris beskriver en terapiform som förespråkar att inte försöka förtränga obehagliga tankar och känslor. Istället tillåts de vara där utan att värderas eller förändras. Genom att acceptera negativa tankar blir det lättare att gå vidare utan att fastna i dem.
Möt utmaningar med riktning
När vi möter lidande är det viktigt att fokusera på våra långsiktiga mål och värderingar. Istället för att fatta kortsiktiga beslut för att undkomma omedelbar smärta är det viktigt att rikta sig mot det som verkligen betyder något för oss både nu, igår och i framtiden.
Kost och motion för kropp och själ
Under perioder av utmaningar är det vanligt att kost och motion hamnar i skuggan. Att acceptera sig själv som man är är viktigt, men att återgå till hälsosamma vanor kan ge glädje för både kropp och själ. Att ägna sig åt daglig motion, såsom att gå runt 5000 steg per dag, att styrketräna eller ha någon annan pulshöjande aktivitet 1-2 gånger per vecka kan ge fördelar som ökad muskelstyrka, förbättrad kondition och minskat sötsug. När vi är äldreän runt 35-40 år, börjar muskelmassan att minska om vi inte tränar. Att styrketräna kan underlätta att bära upp kroppen och göra att man slipper värk.
Arbeta och studera metodiskt för livslångt lärande
Att bygga ett trivsamt arbetsliv eller att klara av studier kräver metodiskt arbete och tålamod. Att börja studera från ung ålder underlättar, men det är aldrig för sent att lära. Genom att ta pauser när det behövs och variera aktiviteter kan man främja mentalt välbefinnande. När du fokuserar på ett lagom utmanande uppgift på arbetet eller i dina studier kan du gömma av dig själv och omvärlden och gå upp i att skapa nytta. Detta skänker ofta vila åt själen. Att skaffa specialkunskap, som ett truckkörkort eller en sommelierexamen, ökar inte bara arbetsmöjligheterna utan gör arbetslivet mer givande och hälsosamt. Sedan kanske någon hellre vill bli journalist eller läkare. Men i en krävande arbetsmarknad är know-how en nyckel till trivsammare arbete och bättre lön.
Sedan behöver man inte vara begåvad på allting för att få ett gott liv. Kan du om du känner att du för tillfället inte orkar utveckla dina talanger, att du kan dra ner på dina utgifter, då kan du välja ett lägre betalt arbete med ett lägre arbetstempo. Sedan finns det många stora talanger som inte är bra på allting. Mna kan vara bra på både matte/naturvetenskap och humaniora/samhällsvetenskap/ konst eller konst/kreativitet och/eller praktiskt arbete, men ofta brukar de flesta vara mer begåvade på något och mindre begåvade på något annat. Dessa människor har ändå fått ett väldigt gott liv särskilt om samhället är rödgrönt.
Att hålla modet vid liv
Det är ont om arbeten och ont om arbeten med goda livsvillkor. Det gäller att hålla modet vid liv. De flesta som lyckas med vad det än gäller som arbete, studier, företag, kärlek, livsharmoni, kost, träning eller att leva gott har gått vilse många gånger. Detta gör de både innan och efter att de funnit rätt väg. Den som når sina mål misslyckas oftast bara fler gånger, men ger inte tappt. Jämför dig inte ens med dig själv. Behåll bara modet. Vacklar du, så res dig upp igen när du fått en paus.
Självmedkänsla
Att vara vänlig och förlåtande mot sig själv, även i motgångar, är en form av självmedkänsla och mer harmoniska än lycka. Istället för att vara hård mot sig själv är det viktigt att ge sig själv kärlek och visa att man är värd att tas hand om. Att kombinera detta med att göra så gott man kan mot sig själv och andra lägger grunden för ett lugnare inre. Ingen är perfekt men att försöka duger. Det är viktigt att komma ihåg att det är mänskligt att göra misstag. Särskilt i dagens komplexa och utmanande samhälle.
Mångfald av lyckoupplevelser
Lyckoforskaren Bengt Brülde identifierar fyra former av lycka: euforisk lycka, sinnesfridens lycka, välbefinnandets lycka, och livstillfredsställelsens lycka. Genom att förstå och uppskatta de olika formerna kan vi skapa en mer nyanserad syn på vårt välbefinnande. I ungdomen jagar folk mer maxade former av lycka som ofta är euforiska. Går detta för långt, kan man bli beroende av knark eller olycklig för att man aldrig får tillräckligt många likes i sociala media.
Fokus på relationer och mening
För att öka lyckonivån i livet är det viktigt att fokusera på nära relationer och engagera sig i meningsfulla aktiviteter. Genom att prioritera dessa aspekter istället för status och konsumtion kan vi uppnå en hållbar och givande form av lycka. Det vi blir gladast av i livets slutskede är ofta om vi betytt något kärleksfullt för dem som varit detsamma mot oss. Att göra det man kan för omvärlden hjälper också samtidigt som ingen kan göra allt.
Ett gott och bekvämt liv
Lycka är en resa genom livets olika faser, och genom att omfamna dess mångfald kan vi lära oss att navigera genom både glada och utmanande tider. I ungdomen vill vi festa och maxa våra upplevelser. Med tiden tror jag många inser att att sköta sin vardag så bekvämt och gott det går och att uppskatta det stora i det lilla ger stor tillfredsställelse. En kompis har sagt att ju bättre rus, desto värre baksmälla. Att sköta sitt liv lugnt, ansvarsfullt, bekvämt med omtanke om andra och sig själv samt en liten dos uppror kan räcka långt. En kaka till kaffet på söndag kanske?
Inspiration
De fyra olika formerna av lycka
Vad göra då lyckomyten är just bara en myt?
Ibland blir vi lyckligast när vi får fel
💕👍
<3
Ändå är detta en politisk fråga.
För det första är den självrankande lyckan större i i-länderna än i u-länderna. Det förefaller som inkomstökning är parallell till lyckoökning – upp till en viss gräns (kanske nån stans i trakten av Uruguay…). Därefter blir lyckan parallell med jämlikheten. Människor blir olyckliga av att jämföra sig med dom som har enormt mycket mer pengar än man själv. Se Richard Layards forskning på t.ex. https://www.researchgate.net/publication/30529548_Happiness_Lessons_From_A_New_Science.
Och detta har verkligen politiska implikationer. När ett land är jämförelsevis rikt, t.ex. Sverige, är det lönlöst att jaga efter tillväxt. Vad man borde jaga efter istället är jämlikhet.
Eller för att se det ur den fackliga synvinkeln: det är meningslöst att jaga efter att öka sin lön räknat i kronor. Det funkar bättre att öka den räknat i procent av VDs lön. Dvs det funkar lika bra att i en löneförhandling kräva lägre lön för VD – om det är lycka, eller t.o.m. tillfredsställelse, man är ute efter.
Vi människor (och alla sociala djur är nog likadana) tycks vara inrättade så att vi blir olyckliga av ojämlikhet. Det torde vara en evolutionärt utvecklad egenskap vars syfte det är att garantera att alla hjälper till och ingen fuskar, se https://www.theguardian.com/commentisfree/2007/dec/18/comment.science
Och för att människan är den allra svagaste apan utan vare sig naturliga vapen som huggtänder eller naturlig rustning som en päls. Det som gjorde att människan erövrade jorden var vår förmåga till samarbete och att ge våra utsatta många andra chanser. I övrigt håller jag med dig i och är insatt i jämilkhetsfrågans vikt.