I visitationszoner ska polisen kunna stoppa och söka igenom människor utan att ha specifik misstanke om brott. Tanken är att det ska göra gatorna tryggare, men många är emot det. Kritiker menar att det kan leda till övergrepp och kränkningar av människors rättigheter. Detta gäller särskilt om det används mot vissa grupper baserat på hudfärg eller ekonomisk status.
Debatten om visitationszoner handlar också om hur det påverkar samhället. Många anser att det främst drabbar redan marginaliserade grupper, som människor med låg inkomst eller etnisk minoritetsbakgrund. Detta kan öka klyftorna och skapa mer otrygghet för dessa grupper.
Juan Fonseca protesterar mot att visitationszoner införts
Juan Fonseca (f.d. socialdemokratisk riksdagsledamot) väcker talan mot den svenska staten vid tingsrätten och anklagar den för brott mot flera lagar och regleringar. Riksdagen klubbade nyss den omstridda lagen om visitationszoner. Lagen ger polisen utbredda befogenheter att agera godtyckligt mot oskyldiga medborgare baserat på deras ursprung och hudfärg. Lagen kommer drabba områden med stor invandrarbefolkning. Denna lag lämnar stort utrymme för polisens subjektiva bedömningar. Det kan leda till brott mot regeringsformen, diskrimineringslagen och Europakonventionen.
”Enligt 2 kap. 6 § första stycket regeringsformen är var och en gentemot det allmänna skyddad mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intrång.
Skyddet mot kroppsvisitation och husrannsakan får enligt 20 och 21 §§ samma kapitel endast begränsas genom lag, och bara för att tillgodose ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle. I grundlagen och i internationell reglering som Sverige är bundet av finns ett grundläggande skydd mot sådana intrång.” (Källa)
Skydd mot kroppsvisitation i grundlagen
Fonseca ifrågasätter visitationszonslagens förmåga att skapa en rättslig likhetsprincip. Denna f.d. socialdemokratiske riksdagsledamot varnar för att den kan leda till att alla medborgare inte längre är lika inför lagen. Detta är särskilt allvarligt i en rättsstat som Sverige.
Högtstående juridiska instanser, såsom justitiekanslern och Svea hovrätt, har avstyrkt lagen och varnat för dess konsekvenser. Trots detta har regeringen valt att inte lyssna på varningarna. Fonseca uppmanar samhällsmedborgare att ta sitt ansvar och vända sig till rättsinstanserna. Folk måste föra sin talan och kräva att domstolen utvärderar om staten gör sig skyldig till brott genom att införa visitationszoner i lagstiftningen.
Förebyggande åtgärder viktigare
För att skapa ett tryggare samhälle på lång sikt förespråkar många experter förebyggande åtgärder istället för visitationszoner. Det handlar om att investera i arbete åt alla genom en större offentlig sektor, utbildning, socialt stöd och andra åtgärder för att hantera orsakerna till brottslighet.
När det kommer till ekonomi och välfärd är det viktigt att förstå hur skatter och statliga utgifter påverkar samhället. Att ha progressiva skattesystem där de som tjänar mer betalar mer kan finansiera välfärdsprogram som sjukvård och utbildning för alla. Dessutom kan smarta statliga utgifter, även genom att staten skapar pengar för att investera i samhällsnyttiga projekt, bidra till en stabil och hållbar ekonomi som gynnar alla.
Genom att satsa på förebyggande åtgärder och välfärd istället för repressiva metoder som visitationszoner kan vi jobba mot ett mer rättvist, tryggt och hållbart samhälle för alla. Samhällen blir till och med mer konkurrenskraftiga med mer jämlikhet.
Rösta bort Tidöavtalets inskränkningar av mänskliga rättigheter som till exempel visitationszoner!
Läs mer
Högerkapitalism gynnar inte någon
Högern försöker skylla post-Covid-inflationen på välfärden och underskottspolitik
Preventiva och repressiva åtgärder räcker inte mot gängkriminalitet och brottslighet
Motstånd mot underskott och investeringar ger recession i Sverige
Progressiva skatter och statliga underskott skapar konkurrenskraft
Det var inte välfärden som gav 90-talets ras.
Man kan tillägga hur det går till när gängbrottslighet byggs upp (enligt Randall Collins: Violence, https://press.princeton.edu/books/paperback/9780691143224/violence, som refererar amerikanska erfarenheter).
Ungdomar bildar gäng för att skydda sig mot redan etablerade gäng. De gör detta för att de inte litar på polisen, som för det mesta uppträder som nån som skriker åt dem att de inte får vara där de är, och i övrigt inte syns till.
”Skydda sig” innebär att man visar sig tuff och gör troligt att man kommer att använda våld om man blir angripen. För att göra detta troligt måste man ibland använda våld. Och då är det risk att man får rättsvårdande myndigheter på sig. Och har man blivit dömd till något får man anstaltsutbildning i grov kriminalitet, och sen är det kört.
Risken tar slut om man når ungefär 20 utan att åka dit. Då integrerar man sig om man kan.
Men det finns två saker som kan försvåra. Det ena är att man måste ha ett jobb. Med en lokal arbetslöshet på 30% är detta svårt. Det andra är om myndigheter ägnar sig åt etnisk profilering. Då håller misstänksamheten i sig. Och därmed risken att man fastnar i gängverkligheten och dess risker.
Så vad som hjälper är stora offentliga investeringar som minskar arbetslösheten till de traditionella 2%, plus icke-rasistiska myndigheter som dessutom tar ungdomar på allvar. Gärna också patrullerande konstaplar istället för kontorsanställda och piketbussar.
precis
och därtill måste det finnas realistiska möjligheter för utbildningsreserven bland de ekonomiskt utsatta och invandrarna att få göra en klassresa med rimliga ansträngingar
Nja, klassresa tycker jag är alldeles otillräckligt. Det är inte en resebyrå vi ska ha, vi ska ha arbete åt alla som kan arbeta – helst med självständighet och andra goda villkor, oavsett i vilket jobb man arbetar.
Självklart måste alla ha goda villkor på sina arbeten, men det måste finnas intellektuella arbeten åt alla studiebegåvade i alla samhällsklasser. Sedan ska jämlikheten vara så stor som möjligt. Bra arbeten åt alla som passar den enskildes kompetens och fallenhet.