Tidölagets strategi är att efter ett kort tag sänka a-kassan med 5 % var 100:e dag tills den når en botten på 8030 SEK före skatt per månad. Detta står i kontrast till behoven hos långtidsarbetslösa. Dessa är ofta funktionsvarierade ofta funktionsvarierade eller långtidssjuka och klarar inte av de låglönejobb regeringen förespråkar för att lösa arbetslösheten. Borgarna vill sänka reservationslönen för att sänka takten i löneutvecklingen. Reservationslönen är den lägsta lön du kan tänka dig när du söker arbete. Rösta mot slakten på a-kassan!
Risk för fler låglönearbetare med SD
Denna politik skapar regeringen med stöd av Sverigedemokraterna. Ändå hade Sverigedemokraterna lovat att skydda a-kassan och sjukförsäkringen. Båda är nu Sverigedemokraterna med om att försämra.
Röster för demokratin riskerar att tystna
En politik för låglönearbetare hotar demokratin. Viktiga samhällsröster, såsom journalister och kulturarbetare, kan komma att tystas på arbetsmarknaden av rädsla för den låga a-kassan. Kritiska röster behövs särskilt i en tid av svag produktivitet och hög arbetsrelaterad ohälsa.
Att skapa fler låglönearbetare
Journalisten Dan Josefsson avslöjade att en sänkt a-kassa kan skapa en working poor-klass i samhället, vilket leder till ökat lidande för många grupper. Niklas Blomqvist, doktor i nationalekonomi, påpekar att försämrad a-kassa inte skapar fler arbeten.
Hur skapa fler arbeten
Låglönearbetare håller nere köpkraften. Hög köpkraft är viktig mot arbetslöshet. Studier visar att sänkt arbetslöshetsersättning inte leder till betydande minskning av arbetslösheten. Istället förespråkar Blomqvist och Arbetsförmedlingen intensiv arbetsförmedling och anställningsstöd för utsatta grupper för att öka sysselsättningen. Vi behöver också fler arbetsmarknadsutbildningar och möjlighet att läsa på universitet med a-kassa även för deltidssjukskrivna och deltidsförtidspensionärer. En stor del av jobbmatchningsbristen härrör sannolikt från de försämringar i arbetsmarknadsutbildningarna som ägde rum under Alliansen 2006-2014. Ökad köpkraft ger ökad efterfrågan på arbetskraft. Detta är avgörande för att minska arbetslösheten. Men sänkt a-kassa sänker köpkraften.
Alliansens politik och konsekvenser
Alliansregeringens politik under 2006–2014, som inkluderade sänkningar av socialförsäkringar och bidrag, hade långtgående konsekvenser såsom ökad arbetslöshet, försämrad arbetsmiljö och minskade resurser för offentlig sektor. Borgarnas fokus på sänkta löner och försämring av välfärden hotar samhällets stabilitet och demokrati.
Låg a-kassa sänker produktiviteten
En annan aspekt av regeringens åtgärder är dess påverkan på produktiviteten. Genom att sänka a-kassan och socialförsäkringarna vill de som vill sänka dessa få fler arbetstagare att acceptera låglönejobb under sämre arbetsvillkor. Medelklassen skall minska och fler skall lämna sina goda arbeten. Detta kan i sin tur leda till en svagare produktivitet på arbetsmarknaden.
Historiskt sett har politiska beslut som inneburit sänkningar av socialförsäkringar och bidrag också haft negativa konsekvenser för produktiviteten. Mycket forskning visar hur god produktivitet har mycket att göra med arbetsplatsens ekonomi, offentliga satsningar på samhället och forskning, tillgänglig arbetskraft med hög know-how, hög, allmän köpkraft samt goda arbetsvillkor. Alliansregeringens politik under perioden 2006–2014 är ett tydligt exempel på detta. Genom att sänka socialförsäkringarna och försämra arbetsvillkoren bidrog man också till ökad arbetslöshet. Sverige har en hög arbetsrelaterad ohälsa sedan Alliansens reformer fick kraft 2007. och en generell försämring av arbetsmiljön. Forskning visar att avslappnade och jämlika arbetsvillkoravslappnade och jämlika arbetsvillkor ökar kreativiteten och förmågan att lösa problem.
Fattiga får psykisk ohälsa
Sedan blir människor ofta psykiskt sjuka av t.ex. för låg a-kassa. Ny forskning visar att arbetssökande med god ekonomisk trygghet söker arbeten effektivare. Låg a.kassa sänker inte bara arbetssökandet utan kan leda till självmord. Vid riktigt låga inkomster motsvarar varje 500 kronor i månaden mer eller mindre i månaden en psykisk sjukdom eller en medicin mot densamma.
Hållbar arbetsmarknad höjer effektiviteten
Det är därför av stor vikt att regeringen överväger de långsiktiga konsekvenserna av sina åtgärder. Att skapa en hållbar och produktiv arbetsmarknad kräver åtgärder som främjar både sysselsättning och arbetsvillkor. Att sänka a-kassan och socialförsäkringarna kan mycket väl leda till en ökning av låglönearbetare, men det är osäkert om det verkligen kommer att lösa de underliggande problemen med arbetslöshet och produktivitet.
Slutsats
Den järnhårda lönelagen säger att låga löner och försämrade arbetsvillkor ökar vid sänkningar i samhällets välfärd och skapar en otrygg arbetsmarknad. För att främja en hållbar ekonomi och en rättvis arbetsmarknad krävs åtgärder som stärker välfärden, stärker köpkraften och ökar efterfrågan på arbetskraft. En enkel åtgärd skulle vara att bygga ut offentlig sektor och ta bort underbemanningen där. Detta behöver inte öka skatten på låginkomsttagare och medelklassen.
👍
<3
De är tydligen beredda att avveckla Sverige som industriland. Liksom tydligen hela EU är berett att avveckla Europa som i-land. Hellre överklass i Kongo än jämlike i ett rikt land, tycks vara deras paroll. På annat sätt kan man knappast förklara deras iver att låta kapitalisterna outsourca produktionsresurserna från 80-talet och framåt.
Latinamerika är annars paradexemplet för den här sortens politik. Med tillräckligt många på svältlön kan man t.o.m. få proletariserade mellanskiktsmänniskor som lärare och lägre byråkrater att känna sig nöjda – de kan få folk att städa hemma hos sig eller torka deras ungar i ändan för nästan ingenting. På så sätt uppstår inget hot mot den verkliga överklassen som kan lägga under sig större del av BNP än någon annanstans i världen.
José Gabriel Palma är en chilensk ekonom verksam vid Cambridge som har utrett det här fenomenet, se hans artikel Why is inequality so unequal across the world? på https://ideas.repec.org/p/cam/camdae/1999.html
Högern är inte för ekonomisk effektivitet utan för mer åt de rikaste på bekostnad av allt annat.
Hur kommer det sig då att vi inte kan förvisa dom till en obetydlighet?
Det är ju verkligen inte deras förtjänst att de kan fortsätta att göra sig breda.
De har makten över tidningarna, reklamen, TV/filmer (och den propagandan den är), ekonomerna, juristerna, militären, polisen, världsläget etc. Vi lever i ett gigantiskt informationssamhälle som egentligen är ett stort propagandsamhälle till för att få oss att acceptera vårt hårda slit till låg ersättning, våra höga utgifter och att vi alla skall gå under i krig och miljökatastrof. Läste i en artikel att propagandaapparaten skapades i samma stund som demokratierna föddes i Europa runt andra världskrigets slut för att styra massorna. Ungefär samtidigt uppfann ekonomerna åtstramningspolitiken för att återskapa klassamhället.
Sedan har vänstern vissa problem. Jämlikhet är det bästa. Men samtidigt måste utbildning, företagande och ansvarstagande löna sig lite grann men då blir de utsatta arbetarna sura och röstar högerextremt. Sedan kan vänstern glömma av människors behov av att få göra fel i småsaker och att få ha lite lättsamma nöjen.
Men får vi bara mer att prata om och läsa på om politik kan vi fixa det.
Vi måste visa att vänstern är bäst på att skapa en trevlig värld och liv för alla.
Det handlar till måttlig del om ideologispridning och till överväldigande del om organisering. Idag vågar ingen organisera något, alla förlitar sig till spontanitet och lösa nätverk som ofta inte ens träffas i verkligheten utan bara på facebook. Därför är det ingen som tror sig ha förmåga att göra något. Dvs vågar inte lita på sina spontana livsyttringar (för att utnyttja ett begrepp från teologin) utan tror på överheten utan att riktigt tro på den – därav det hat den faktiskt möter.
En tro på ett möjligt rättvist samhälle började spridas parallellt med att August Palm började organisera fackföreningar. Nåja, han var inte ensam, se t.ex. Kjell Östbergs Folk i rörelse (fast läs den med insikten att Östberg hatar bönder och inte har med dom i sin berättelse – och de var mer än hälften på den tiden) och kanske ännu hellre föregångaren E H Thörnbergs Folkrörelser och samhällsliv i Sverige, från 1943. Jag har också i all blygsamhet bidragit till dokumentationen, se https://magasinetkonkret.se/helgessan-folkrorelser-%e2%80%92-en-svensk-tradition/.
Så om man bara börjar organisera en folkrörelse mot t.ex. rentiäriseringen av ekonomin och för verkliga investeringar, gärna kopplat till fackliga frågor och till miljö och fred, se https://gemensam.wordpress.com/2023/02/08/den-allsidiga-krisen-kraver-en-ny-sorts-program/, så kommer fler att tro på sig själva och färre att tro på liberala politiker.
Och där får vi faktiskt skylla oss själva att vi inte gör detta!
Ja vi måste organisera en fysik gräsrotsrörelse.
Jag tror all individer har ansvar att jobba och utveckla sin kompetens och det kan innebära att man får börja från en låg nivå eller med ett enklare jobb sen med tid och erfarenhet stiger man i graderna och tjänar mer och får mer ansvar!
Jo, så har det alltid varit. Men med den allt mer borgerliga arbetslinjen får högt kompetenta människor börja om sin karriär på lägsta nivå om och om igen i livet. Detta riskerar att göra folk tystare på sina arbeten och inte våga säga ifrån mot mobbning och olika, dåliga ledningsbeslut av rädsla för att bli arbetslös och snart hamna på det mest tuffa, lågbetalda arbete som finns. Förstår man ekonomi, förstår man också att vi har råd med att skapa en ekonomi med bra arbeten åt alla och där man inte ständigt efter lång utbildning och gedigen erfarenhet tvingas starta om på nytt om och om igen inte för att göra samhället eller produktionen bättre utan bara för att se till att de passiva rika har tillgång till lågavlönade, rättslösa tjänare. Angående hur vi har råd: http://www.redjustice.net/underskott