Sänkt socialbidrag sammanfaller med mer psykisk ohälsa
Varför mår vi så dåligt när vi har det så bra? Socialbidraget har halkat efter i värde sedan 1985. Ekonomiska beslut har haft en djupgående påverkan på både sociala och psykiska problem i samhället. År 1985 fick enligt Bergmark, Å. , ”Socialbidragstagandets dynamik – varaktighet och utträden från socialbidragstagande under 2000-talet ” (2016) en ensamstående med två barn 4270 kronor i månaden i socialbidrag. År 2014 hade detta ökat till 8220 kronor. Denna siffra motsvarar dock bara 4029 kronor i 1985 års penningvärde. Om bidraget hade följt utvecklingen av disponibla inkomster, skulle det ha varit 15150 kronor 2014. Bidraget har alltså förlorat runt 65 % av sitt värde. Den ekonomisk stressen måste bli stor för mottagarna.
Låg inflation prioriterat över sysselsättning och köpkraft
De senaste årtiondenas regeringar har prioriterat låg inflation över låg arbetslöshet och välbetalda arbeten. I dagens arbetsmarknad är låglönejobb och osäkra anställningar allt vanligare. Samtidigt har produktivitetstillväxten avtagit, trots dessa åtstramningar och försämringar av socialförsäkringar och arbetsvillkor.
I ojämlika samhällen fungerar alla sämre
Samhällen med större ekonomisk ojämlikhet skapar inte bara djupa klyftor mellan rika och fattiga enligt boken Jämlikhetsanden av Richard Wilkinson och Kate Pickett. Ojämlikhet påverkar alla samhällsgrupper negativt, oavsett var de befinner sig i hierarkin. Mer ojämlika samhällen tenderar att ha högre nivåer av psykisk ohälsa. Det blir mer utbredd social oro, högre brottslighet, högre fetma och kortare livslängd. Större ekonomiska klyftor leder till mer stress, ökad konkurrens och en känsla av osäkerhet och bristande social sammanhållning.
I mer jämlika samhällen är välfärdssystemet är oftast starkare. Det finns en större tilltro mellan medborgarna. Nivåerna av psykisk ohälsa och sociala problem är betydligt lägre. Därför är det kanske inte så konstigt att vi mår sämre då många av oss inte har det så bra längre.
Lönepressen har gett fler otrygga arbeten
Regeringens har länge attackerat arbetstagarnas rättigheter med minskad a-kassa och hårdare krav på arbetslösa. Oktober 2025 ska a-kassan för långtidsarbetslösa sänkas till rekordlåga 5600 efter skatt per månad. , hInte bara lönerna pressas utan vi har också skapat en miljö där människor känner sig alltmer otrygga. Den så kallade ”järnhårda lönelagen” – idén om att sänkta socialförsäkringar och bidrag pressar människor till lägre löner har skapat en låglönesektor. Men vi har inte fått full sysselsättning, utan snarare ökad arbetsrelaterad stress och sämre arbetsmiljöer. Fler människor mår dåligt både psykiskt och fysiskt.
Produktivitetstillväxten halverades
Ironiskt nog, samtidigt som dessa åtgärder har ökat den sociala och psykiska ohälsan, har produktivitetstillväxten inte förbättrats, utan snarare halverats från en redan låg nivå. Det visar att politik som undergräver arbetstagarnas villkor och ekonomiska trygghet inte bara skadar individer, utan också samhällets långsiktiga ekonomiska hälsa.