Sänk skatten för låg- och medelinkomsttagare med hälften

Det är statens införsel av pengar i samhället, produktionens respekt för människor, natur och klimat samt människornas konsumtion och produktion som håller igång realekonomin. Det är realekonomin som försörjer samhället och inte skatten. Skatt på folk som har mindre än vad som kan bedömas normalt att behöva är improduktiv. Den minskar då efterfrågan och därmed vidare konsumtion, produktion, vinster och skatteintäkter. Med dagens intäkter skulle man kunna tänka sig att månatliga inkomster under 23000 per person vore skattefria. Man hade ändå inte behövt skära ned på några bidrag eller socialförsäkringar.

Istället borde vi via bidrag, socialförsäkringar och utbyggd offentlig sektor göra det lätt att komma upp till en inkomst det går att leva på. Fattiga människor konsumerar allt de har och är produktiva genom sin konsumtion. Det kostar egentligen inget för samhället att ge vanliga människor vad de behöver ovillkorligt. Sedan mår människor bättre när deras inkomst inte faller under medel.  Internationella studier visar att tillräckligt många kommer arbeta eller starta företag ändå. Kanske fler kommer starta företag om de inte kastas ut ur trygghetssystemen innan deras företagsidé bär sig? Attackerna på socialförsäkringar och bidrag särskilt sedan Reinfeldts och borgarnas reformer från 2006 har sänkt produktivitetstillväxten och därmed vår konkurrensförmåga till runt en procent per år sedan 2007. Så hårda tag är sällan lönsamt.

När vi redan har konstaterat att välfärd och sysselsättning inte är beroende av höga skatter på låg- och medelinkomsttagare för sin finansiering, är det positivt att svenskar föredrar en bra välfärd framför skattesänkningar. Detta innebär att vi kan ha högre skatter på riktigt höga inkomster och kapital.  För låg skatt på kapital största delen av ojämlikheten. Hög arvsskatt på stora arv och skatt på stora gåvor är också viktig. Dessa gör det svårare för de rikaste att gömma sina förmögenheter när egendomar och pengar går i arv elelr lämnas över som gåvor.

En ny undersökning från TCO visar att 8 av 10 svenskar, oavsett partitillhörighet, vill prioritera välfärden framför sänkta skatter. Det innebär att de flesta är villiga att betala mer i skatt om pengarna går till vård, skola och omsorg. Detta är ett tydligt tecken på att människor ser värdet av en stark välfärdsstat framför kortsiktiga skattelättnader.

Regeringen gör tvärtom mot folkets önskningar

Regeringen föreslår i årets budget skattesänkningar på totalt 32 miljarder kronor, bland annat genom sänkt skatt på inkomster och ISK-sparande. De som tjänar mest gynnas mest av dessa förslag, vilket kritiserats för att gå emot vad majoriteten av befolkningen efterfrågar.

Även de flesta borgerliga väljare vill ha hög skatt

Enligt TCO:s undersökning tycker 80 procent av svenskarna att regeringen bör satsa mer på välfärden än på skattesänkningar. Detta gäller också de flesta borgerliga väljare, där majoriteten är villig att betala mer i skatt om det leder till bättre sjukvård, skola och äldreomsorg. Även tidigare undersökningar från Skop visar att 90 procent prioriterar sjukvård, 88 procent äldreomsorg och 82 procent skolan framför skattesänkningar.

Att satsa på högre skatt på kapital, riktigt stora gåvor och arv från de förmögnaste är därför en hållbar väg framåt. Det skapar en mer rättvis fördelning av resurser och säkerställer att samhället kan tillhandahålla högkvalitativa tjänster till alla medborgare, vilket i längden gynnar hela samhället.