Nyliberalismens konsekvenser är djupgående och förödande. Från greedflation och högerextremism till risk för globalt krig och klimatkatastrofer, undergräver denna ideologi samhällets stabilitet, hälsa och framtid. Den ekonomiska ojämlikheten och minskade demokratiska rättigheter hotar framtidens sociala sammanhållning och globala fred.
Greedflation efter 2020
Företag höjer priser långt över sina kostnadsökningar för att maximera vinsterna. Detta fenomen, förstärkt av avreglerade marknader som möjliggjort fler monopolföretag, skapar ekonomisk stress för hushåll och driver på ojämlikheten. Det är ett tydligt resultat av vinstdrivna prioriteringar inom nyliberalismen.
Risk för globalt tredje världskrig om sinande resurser
Kampen om sinande resurser och kontrollen över globala produktionsvinster riskerar att leda till ett tredje världskrig. Väst kan förlora detta krig eftersom produktionen till stor del outsourcats till länder som Kina. Historiskt har de mest industrialiserade länderna vunnit krig, vilket innebär att västvärldens ekonomiska och militära konkurrenskraft nu undermineras.
Demokratins fall och auktoritära tendenser
Trump har bland annat sagt att om han vinner 2025 behöver hans väljare aldrig rösta igen. Projekt som ”Project 2025” och ISDS-avtal hotar demokratin genom att stärka företagsinflytandet. Ökad övervakning, som vi ser med exempelvis ”ChatControl”, hårdare fängelsestraff och minskade friheter undergräver demokratiska rättigheter och kan leda till en totalitär utveckling.
I takt med att högerextrema krafter växer, minskar respekten för mänskliga rättigheter. Särskilt HBTQ-personers och kvinnors rättigheter är under attack, och vi ser en global rörelse som strävar efter att minska deras fri- och rättigheter.
De sociala och ekonomiska klyftorna har lett till en ökning av högerextrema och rasistiska rörelser, som utnyttjar människors frustration och rädsla. Rasismen splittrar samhället och förvärrar ojämlikheten ytterligare. Rasismen hotar asylinvandrares rättigheter och sprider falska rykten om att invandring inte är lönsamt.
Psykisk och fysisk ohälsa, mindre fritid och ofriare nöjen
Ekonomisk ojämlikhet, stress från osäkra anställningar, höga boendekostnader och otillräcklig tillgång till vård har lett till ökande psykisk och fysisk ohälsa. Detta drabbar främst de fattigaste, men även rikare grupper påverkas negativt. Lyckan ökar inte. Det blir mer propaganda i nöjesutbudet. Trots att fritid är produktiv förhindrar ekorrhjulet ofta denna. De funktionsnedsatta halkar allt mer efter.
Marknadshyror, skenande bostadslån och lägre pensioner samt högre pensionsålder
Dessa behövs för att skapa brister på pengar som får folk att låna. Utan privata lån hålls inte hjulen rullande i nyliberalismen.
Fler finanskriser som ökar klyftorna
När folk nått sin kreditvärdighet slutar de att låna och/eller betalar av på sina lån. Då får vi allt större finanskriser med ökande klassklyftor.
Gängkriminalitet och social oro
Gängkriminalitet och social oroDen växande ojämlikheten och bostadssegregationen har ökat gängkriminaliteten, särskilt i utsatta områden. Detta skapar en ond cirkel av våld och social oro, som drabbar de mest marginaliserade i samhället och ökar spänningarna mellan olika grupper.
Kortare livslängd och mer fetma, särskilt för de fattigaste
Ojämlikhet i tillgång till vård och bättre arbetsförhållanden leder till kortare livslängd för de fattigaste, men även de rikaste påverkas. Stress, dålig tillgång till hälsovård och ekonomisk osäkerhet förkortar livet för många.
Privatisering av vården
Privatiseringen av vården, både i offentligt finansierad privat vård och helt privat finansierade system, har lett till ökade dödsfall på grund av vinstjakt. Företagen prioriterar vinster över patienternas behov, vilket leder till försämrad vård och fler dödsfall, särskilt bland fattigare grupper.
Sämre skolresultat
När skolan privatiseras, segregeras och får färre resurser, sjunker resultaten. Privatiseringen har förstärkt de sociala klyftorna och gett barn från fattigare familjer sämre utbildningsmöjligheter, vilket i sin tur försvårar deras framtida möjligheter.
Sjunkande produktivitetstillväxt
Sedan Alliansen pressas arbetskraften att arbeta hårdare för lägre löner. Detta har lett och leder till en minskning i produktivitetstillväxten. När arbetare stressas och överutnyttjas, försämras långsiktiga produktivitetsökningar, vilket skadar hela ekonomin.
Know-how och industriell kompetens flyttar utomlands:
När produktionen outsourcas till länder med billigare arbetskraft förlorar västvärlden sin industriella kompetens. Detta underminerar vår globala ekonomiska konkurrenskraft på lång sikt, då viktiga färdigheter och kunskaper försvinner.
Västvärlden har förvandlats till en rentierekonomi där man främst fokuserar på marknadsföring, börsrallyn, fastighetspriser och räntekostnader, istället för att producera varor. Denna utveckling försvagar både den ekonomiska och militära konkurrenskraften och gör ekonomin mer sårbar för kriser.
Ökad fattigdom och prekariatet
Trots ekonomisk rikedomsökning hos några få har fattigdomen ökat för stora grupper, särskilt inom prekariatet som lever med osäkra anställningar och låga löner. Den ekonomiska osäkerheten skapar konstant stress och förhindrar människor från att planera för sin framtid.
Social dumpning och exploatering av arbetskraftsinvandring:
Företag utnyttjar billig arbetskraft från andra länder och sänker arbetsvillkoren för alla. Denna praxis, känd som social dumpning, skapar konflikter och spänningar inom länderna, samt en nedåtgående spiral för arbetsvillkor och löner.
Kulturell polarisering och identitetskonflikter:
Ökad ojämlikhet har skapat djupa kulturella klyftor och konflikter. Marginaliserade grupper känner sig utanför samhället, vilket ökar risken för radikalisering och våld. Polariseringen bidrar till social splittring och hotar samhällsstabiliteten.
Exploatering och utsatthet i det globala syd**: Nyliberal politik har ökat exploateringen av utvecklingsländer, där resurser tas utan tillräcklig kompensation och människor tvingas arbeta under slavliknande förhållanden. Detta har förvärrat den globala ojämlikheten och utsattheten i globala syd.
Klimatkatastrof
Nyliberalismens kortsiktiga vinstmaximering har förvärrat klimatkrisen genom ohållbar exploatering av naturresurser. Om den nuvarande utvecklingen fortsätter, riskerar vi storskaliga konflikter om resurser som kan leda till klimatkatastrofer och till och med ett världskrig.
Pandemirisk och artutrotning
Exploateringen av naturresurser har förstört ekosystem och lett till artutrotning, vilket ökar risken för pandemier. När människor tränger sig närmare vilda djur, ökar risken för virusöverföringar, precis som vi såg med COVID-19.
Nyliberalismen sattes igång med desinformation om Weimarinflationen, 70-talskrisen och 90-talskrisen. Man skapade en rädsla för inflation om vi inte införde nyliberalism. Men efter 2020 fick vi greedflation ändå.
Inte var det nån ism inte, det var industriföretagen som hade dålig lönsamhet pga överproduktion. Folk hade inte råd att köpa allt de kunde producera. Så de vände sig till rentiärerna, de sysslolösa miljonärerna (var det på den tiden) för att få pengar. Och dessa ställde krav.
De fick vad de begärde. Bland annat kortsiktig spekulation istället för långsiktig uppbyggnad. Vilket förde med sig alla de negativa konsekvenserna som räknas upp ovan. För om produktion inte är viktigt är ju inte heller arbetande människor det.
Vi ska inte glömma bort att vi hade kunnat stoppa det, med lite politisk organisering. Men vanan vid politisk organisering hade dött eftersom folk hade lärt sig lita på politiker och tjänstemän. Sånt är livsfarligt.
Håller inte med. Åtstramningspolitiken uppfanns ju efter första världskriget för att återställa klassklyftorna. Sedan hade ju ekonomerna Samuelson med neokeynesianismen i USA och Assar Lindbäck i Sverige sedan en tid innan oljekrisen arbetat för argument för att kunna bli av med keynesianismen.
Det är nog att ge alldeles för stor makt åt några akademiker. Det låg sociala krafter bakom. I det här fallet att industrikapitalisterna lät finanskapitalisterna bestämma därför att de var beroende av dessa för sin finansiering.
Under de goda tiderna var de inte detta. De kunde finansiera företagen med löpande vinster. Men när det blev för många som konkurrerade på samma marknad, med för stor produktionseffektivitet, tog vinsterna slut och finansiärerna krävde andra metoder. Nämligen slut på industrikeynesianismen och fokus på spelhålan.
Det enda jag inte kan förklara är varför varken socialdemokrater eller alla de marxister av olika schatteringar som överflödade på 70-talet kunde inse detta och enas om motkrafter. T.ex. att staten beskattade in de passiva kapitalisterna och erbjöd pengarna till företagen på bättre villkor för oss alla. Med lite rörelsetryck bakom för att förlama dessa passiva kapitalisters vilja.
Det var ju inte första gången i världshistorien det hände.
PS. Nyliberalismen är bara ett namn på hur överklassen tänker spontant, sa David Harvey, https://academic.oup.com/book/40603 – det är bara det att överklassen i regel är för illitterat för att formulera den. Så det var några konservativa akademiker som såg en karriärväg åt sig genom att göra detta nån gång efter andra världskriget. De belönades rikligen för detta. Se vidare https://gemensam.wordpress.com/2022/03/09/en-kortkurs-i-nyliberalism/
Nyliberalismen skapades ju medvetet efter första världskriget och fick sin andra storseger 1973. Även om den uppstod uppifrån så accepterades den ju först av kanslihushögern i S och därefter av massorna.
Så överskådligt. Förträffligt. 👍👍. Ja det är konsekvenserna för vad vi stor inför.
Mycket är sagt av dig.. Några rader. Till
Ojämlikheten i världen är byggd på rikedom. Ojämlikheten i samhället tillhör en extrem rikedom som tillhör mindre än 1/10 av en procent av befolkningen. Det har gett stora negativa följder på samhällets utveckling.
Ursprunglig ekonomi bygger på att människan, samhälle och natur är allt invävt i varandra i en helhet som ingår i ett samhällsbygge och försörjning.
Samhällets orsak är människan själv. Ett skapande, där människans själv är orsak och bildar målet för samhället. All handel börjar i att några utvecklar nyttoföremål.
Samhället är en fortsättning på människan i det individen själv inte förmår att göra ensamt. Samverkan är grunden till att hela ekonomin är en social process. Samhället social process för och med varandra
Hela idén med nyliberalismen är att marknadsmekanismerna ska tillåtas styra över mänsklighetens öde. Ideologin är att marknaden borde diktera samhällets regler och inte tvärtom.
Det strider mot naturlagarna då jorden är en ändlig resurs
Finanskrisen i Sverige 1992, Asien 1997, Europa och världen 2008 vittnar om detta moment och nedrustning och metodik sker med skapade eller inbillade kriser för en internationell pantsättning av nationella tillgångar och för en offentlig privatisering.
Konsekvensen ger en antidemokratisk utveckling och att synen på människan som mål och orsak till samhällsutveckling överges till att bli ett medel för kapital- och marknadsmål.
I den liberala och monetära världen blir allt ”ekonomistiskt”.
Människan uppfattas mer och mer som en ekonomisk råvara, produkt och medel för den monetära tillväxten. Den vägen leder inte till demokrati utan dess motsats mot det totalitära.
När de demokratiska länder överger vad som är att vara en människa till kropp, själ och framtid då sker en förslavning av henne!!
Samhället glider in i det totalitära och ett ekonomiskt värde för en överhet
Människans andliga dimension i kärlek till sin nästa angrips och förnekas om livets menig och livet till och med Gud.
Tiden för Antikrist träder fram
Varför är vi inte lyckligare när vi har det så bra som makten frågar oss?