Finansialisering större prishöjare än matbrist

När rykten styr mer än verkligheten

Matpriserna har skjutit i höjden de senaste åren, och orsakerna är mer komplicerade än de först verkar. Finansmarknadens spekulationer och storspelarnas lagerhållning styr matpriserna mer än faktisk brist på råvaror. Sverige har dessutom gjort sig sårbart genom att avskaffa sina beredskapslager och blivit allt mer beroende av importerad mat. Jan Wiklund påpekar att man kan tillägga att det inte bara är priserna som går upp; efter en lång tid av sjunkande undernäring i världen går den nu upp igen. Skiftet kom ungefär 2017. Se FAO:s data om undernäring. Inte för att det finns mindre mat, inte heller uteslutande på grund av spekulation, utan främst för att man helt förlitar sig på global handel, som är skör.

Spekulationer driver upp priserna

Kriget i Ukraina visade tydligt hur finansmarknadens beteende påverkar priserna. Trots att det globala spannmålsutbudet var tillräckligt för att möta efterfrågan ökade priserna dramatiskt. Anledningen? Finansmarknaden förväntade sig brist, och det skapade en självuppfyllande profetia. Oron ledde till spekulationer, och plötsligt flockades investerare kring råvarubörserna. Resultatet blev höga priser – oavsett verklig tillgång.

De stora företagens makt

Fem företag – ADM, Bunge, COFCO, Cargill och Louis Dreyfuss – kontrollerar upp till 90 procent av världens spannmålshandel. Dessa företag gjorde enorma vinster 2022 genom att utnyttja kriser och bristsituationer. Med sina stora lager kan de manipulera utbudet och sälja när priserna är som högst. I Sverige har vi sett hur mjölkbönder ombads att minska sin produktion för att höja mejeriprodukternas pris.

Denna strategi används också på andra områden. Under energikrisen höll fartyg med LNG-gas på sina laster tills priserna nådde toppnivåer. Resultatet? Dyrare gas för konsumenterna.

Finansialisering av livsmedel

Begreppet finansialisering beskriver hur finanssektorn får allt större inflytande på ekonomin. För livsmedelsmarknaden betyder det att priserna ofta frikopplas från utbud och efterfrågan. Istället styrs prissättningen av finansmarknadens rykten och investeringsmönster. Detta påverkar också anställningstryggheten negativt, eftersom företag ständigt omstrukturerar och pressar kostnader för att maximera utdelning till aktieägare.

Sverige – ett sårbart importland

Med avskaffade beredskapslager och hälften av maten importerad har Sverige gjort sig beroende av globala leveranskedjor. Vid kriser, som pandemi eller krig, riskerar matförsörjningen att slås ut. Detta är en direkt konsekvens av den nyliberala tron på marknadens ”osynliga hand”.

Bättre lokal matproduktion

Det är bättre att se till att mat odlas lokalt, med handel – regional och global – som komplement. Det är vad Vía Campesina handlar om: Matsuveränitet. Europeiska Vía Campesina har formulerat en policy för den jordbrukspolitik de vill se. Gunnar Rundgren skriver också om detta på sin blogg Trädgården Jorden. Tyvärr representeras Vía Campesina i Sverige endast av den lilla organisationen Nordbruk, medan LRF ofta följer matgrossisternas intressen.

Vem betalar priset?

Primärproducenter och konsumenter får ta smällen när finansvalpar och multinationella bolag styr prisbilden. Matpriserna i Sverige har ökat med 25 procent mellan 2021 och 2024, vilket drabbar låg- och medelinkomsttagare hårdast. Samtidigt varnar Internationella facket för livsmedelsarbetare (IUF) för hur finansialiseringen underminerar både arbetsvillkor och produktivitet.

Lösningen – reglering och beredskap

För att bryta denna destruktiva utveckling behövs politisk reglering, särskilt på överstatlig nivå. Livsmedelsmarknaden måste styras mot transparens och rättvisa. Dessutom krävs återinförda beredskapslager i Sverige för att säkra tillgången till mat i kristider.

Det är hög tid att ta tillbaka kontrollen från finansvalparna och bygga en hållbar och rättvis matförsörjning.

---