De senaste trettio åren har inte bara ojämlikheten ökat i Västvärlden, världen och Sverige utan även ångesten. Dessutom har prestationskraven ökat och därav också stressen.
Hur ska man hantera detta? Det finns mycket tips att få som är värdefulla. Tre fysiska träningstillfällen på minst en timma vardera per vecka får hjärnan att reparera sig själv och bli starkare och uthärda stress bättre.
Vila utan krav
Att vila tillräckligt hjälper om du är trött. Ett knep för att somna vid ångest är att lägga sig och tänka att jag behöver inte somna. Det räcker att jag ligger här och blundar. Det ger också vila. Sedan kan man försöka släppa alla tankar. Alla tankar är okej men bara släpp dem när de dyker upp. Andas in sakta genom näsan högt upp i huvudet och ned i magen och ut genom munnen eller näsan beroende på vad som gör dig lugnast. Detta kan hjälpa dig att somna. Känner jag mig nere, så återställer ofta en tupplur lyckan totalt. En powernap, en sovstund på 20-30 minuter, på dagen när du är nere kan göra under.
Tecken på energi
Men är du utvilad, så är ofta ångest kroppens sätt att säga att den har energi. Så att göra något positivt du behöver göra kan hjälpa vid ångest. Intensiv, fysisk aktivitet hjälper ofta väldigt bra. Ångest var bland annat en signal till oss att börja springa från vilda djur eller andra hot. Därför är ångestenergin kopplad till vår rörelseenergi. Efter ett styrke- och konditionspass känner jag mig ofta väldigt lugn och harmonisk även om jag haft ångest innan. Ångets är också en begränsad mängd energi. Även om det i stunden känns som om den aldrig kommer att gå över, så kommer den att göra det. Träning kan hjälpa dig att få den att gå över fortare.
Att hantera oro och tvångstankar
Ångest kan man hantera på olika sätt. Tvångstankar kan man ignorera, driva gäck med eller leva ut i huvudet så att de framstår som orimliga. Tvångstankar har ofta bara den med för hög moral eller kontrollbehov. Bästa sättet att bli av med dem är att inte ta dem på allvar, låta dem komma och gå och leva ut dem i huvudet.
Alkohol, droger och andra missbruk hjälper inte i längden mot ångest. Ofta bryter de även ned oss också i ögonblicket vi tar till dem. Men det finns jättemycket kul saker att göra i livet som bowling, gå på kafé med en vän, att promenera med eller utan en vän i naturen, att se på en upplyftande film eller att läsa en bok, att gå på museum eller att besöka ett slott. De bästa njutningarna inkluderar inte missbruk. Att se nya miljöer är för vår hjärna kopplat till bättre överlevnadsmöjligheter. Därför gör oss promenader gladare.
Tillåt dig att misslyckas
Ångest kan man hantera genom att tillåta sig att misslyckas. Är man för nervös inför en uppgift kan man gå in för att göra den fel. Ofta leder det till att man bara upptäckte att det fanns fler sätt än man visste innan att göra saker på. Dessutom blir det lättare att fatta beslut om man har lite skitsamma-attityd. Ångest kan ofta vara att man inte känner tillräcklig kontroll. Om du inte känner att du är jätteslarvig, så är ofta lösningen att lära sig göra fel inom mindre allvarliga områden. När vi är avslappnade, jämlika, vänliga, fria och lagom lekfulla fattar vår hjärna ofta de bästa besluten. Så länge du inte levt ut dina allra värsta tankar, är du antagligen helt ok. Vi vill inte lva ut våra värsta tankar, men hjärnan förstår inte ordet inte. Så tänker du: jag ska inte äta godis, så hör hjärnan Jag ska äta godis.
Fartfylld musik som rock hjälper i alla fall mig mot ångest. Här är min spellista.
Att förlåta sig själv och andra för våra tillkortakommanden och även förlåta oss själv för att vi har svårt att förlåta oss hjälper också.
Att ta hand om någon medmänniska som sin gamle förälder om man inte har barn eller någon bekants barn kan också hjälpa.
Lagom stora utmaningar hjälpsamma
Det kan hjälpa att bara ha lagom arbetsuppgifter på arbetet och eller fritiden. Dessa får gärna vara lite lätt utmanande över vår bekvämlighetszon för då blir vi lyckligare när vi glömmer av oss själva medan vi löser dessa uppgifter. Det kallas för flow.
Det finns alla de bra och nödvändiga sätt att hantera stress och ångest.
Men till syvende och sist måste vi kombinera dessa individuella strategier med att återskapa ett rödgrönt samhälle för alla. Jämlika samhällen befrämjar psykisk hälsa och social förmåga.
Jan Wiklund har rätt om ojämlikhetens moraliska förstörelse
Jag citerar Jan Wklund som likt mig poängterar att det inte räcker med individuella strategier mot ångest:
”Ändå, tror jag, måste den här utvecklingen attackeras även på det kollektiva planet. Bara det individuella räcker inte, även om det är viktigt under tiden.
Grundfelen, om man nu kan tala om sådana, tror jag är
– Att allt ansvar läggs på individerna. Hela det nyliberala samhället har svurit sig samman om att pådyvla oss föreställningen att allt är vårt eget fel och att vi bara har oss själva att skylla om något går på tok. Ändå är det uträknat (av bland andra Branko Milanovic) att om man tjänar mer än det globala genomsnittet beror det mesta på ren tur – mest på vem ens föräldrar var. Och går något på tok beror väldigt mycket på sociala fällor, dvs det faktum att vi inte är ensamma om att träffa våra val, vi gör det i ett sammanhang som vi inte kan påverka.
– Att det allt överskuggande målet i hela samhället är ekonomisk tillväxt – som till yttermera visso antas gå till på ett sätt som är omöjligt. Eller i klartext, att hela samhället är inriktat på att mer och mer ska kunna köpas, och att detta bäst sker om marknaden får härja fritt utan att påverkas av politiska överenskommelser. Vilket bevisligen – efter 2008 – inte är sant. Och för övrigt är det tvivelaktigt att ”mer” är vad folk faktiskt vill ha, se https://gemensam.wordpress.com/2024/06/13/vad-star-ivagen-for-lyckan/
– Att samhället skiktas alltmer, bland annat pga ovanstående, i en liten grupp som ”lyckas” och en stor majoritet som i bästa fall håller näsan över vattenytan.
Och detta kan vi inte göra något åt själva. Lite mer aktiva fack skulle kunna göra mycket. En vana vid facklig och politisk handling skulle dessutom kunna göra oss mer kompetenta till lite större projekt, se https://gemensam.wordpress.com/2015/03/09/hur-bidrar-vi-till-en-intelligent-systemkritisk-opposition ”
Fördjupning
Moralism tar överhand över praktisk politik.
30 vanor som gör dig lyckligare
Normalt att inte alltid ha maxad lycka
Kombinera omtanke om dig själv med omtanke om andra.
Ändå, tror jag, måste den här utvecklingen attackeras även på det kollektiva planet. Bara det individuella räcker inte, även om det är viktigt under tiden.
Grundfelen, om man nu kan tala om sådana, tror jag är
– Att allt ansvar läggs på individerna. Hela det nyliberala samhället har svurit sig samman om att pådyvla oss föreställningen att allt är vårt eget fel och att vi bara har oss själva att skylla om något går på tok. Ändå är det uträknat (av bland andra Branko Milanovic) att om man tjänar mer än det globala genomsnittet beror det mesta på ren tur – mest på vem ens föräldrar var. Och går något på tok beror väldigt mycket på sociala fällor, dvs det faktum att vi inte är ensamma om att träffa våra val, vi gör det i ett sammanhang som vi inte kan påverka.
– Att det allt överskuggande målet i hela samhället är ekonomisk tillväxt – som till yttermera visso antas gå till på ett sätt som är omöjligt. Eller i klartext, att hela samhället är inriktat på att mer och mer ska kunna köpas, och att detta bäst sker om marknaden får härja fritt utan att påverkas av politiska överenskommelser. Vilket bevisligen – efter 2008 – inte är sant. Och för övrigt är det tvivelaktigt att ”mer” är vad folk faktiskt vill ha, se https://gemensam.wordpress.com/2024/06/13/vad-star-ivagen-for-lyckan/
– Att samhället skiktas alltmer, bland annat pga ovanstående, i en liten grupp som ”lyckas” och en stor majoritet som i bästa fall håller näsan över vattenytan.
Och detta kan vi inte göra något åt själva. Lite mer aktiva fack skulle kunna göra mycket. En vana vid facklig och politisk handling skulle dessutom kunna göra oss mer kompetenta till lite större projekt, se https://gemensam.wordpress.com/2015/03/09/hur-bidrar-vi-till-en-intelligent-systemkritisk-opposition/
Som jag brukar säga väldigt många svenskar har en knivmördare i familjen från 1800-talet. Marx har rätt i att vår moral och vår psykiska hälsa skapas av vår socioekonomiska situation men framför allt av hur jämlikt samhället vi lever i är. Jag skriver mer om det här https://www.redjustice.net/det-neurotiska-renlevnadssamhallet/
Så kloka tankar. Vi behöver stötta varandra i att klara livets utmaningar och se alla små och stora möjligheter. Vid ångest tror jag inte fysisk aktivitet alltid behöver vara intensiv utan anpassad till hur jag känner mig då, bara den blir av.
Jo, det ligger nog något i det, men min erfarenhet är att om man orkar intensiv fysisk aktivitet så hjälper detta mer. Men den grad av fysisk aktivitet man klarar av och mår bra av är ju alltid bäst såklart.