Hur överleva AI revolutionen
AI har länge påverkat arbetsmarknaden. Vissa yrken riskerar att försvinna, medan andra blir vinnare. CVkungen har jämfört data från Platsbanken med World Economic Forums rapport ”Future of Jobs 2023”.
Bästa sättet att överleva automatiseringen är välfärd och klassisk svensk blandekonomi. Bygg ut offentlig sektor när andra arbeten försvinner, sänk arbetstiden, inför fler semesterveckor och lägre pensionsålder samt ha bra arbetsmarknadsutbildningar till attraktiva yrken.
Många risker
Men fackboken ”Kapitalets automatik” av Mikael Nyberg visar att manuella arbeten är mycket svårare för AI att ersätta än administrativa. Dock kan det ju hända att arbeten av hög intellektuell och konstnärlig höjd ändå kräver människor som gör dem. I många yrken kan människor överträffa AI om människor samarbetar med AI. Men den stora faran med robotisering och automatisering utöver att de kommer ersätta administrativa och lågintellektuella arbeten i mycket högre grad än slitiga praktiska är att syftet med robotisering är att ersätta mänskliga soldater med robotar. Detta sker redan i kriget i Ukraina från båda sidor. Om en diktator skulle döda sin befolkning, har hen hittills behövt de mänskliga soldaternas lydnad. Så är det inte med robotsoldater. De lyder blint. Och en stor risk med AI är att den utvecklar en gudomlig eller djävulusisk intelligens. På teknikspråk innebär det att den utvecklar en singularitet. Då får vi hoppas att inte den singulariteten är fientligt inställd till människorna.
AI kan fatta våra beslut
Den tidigare demokratpolitikern Robert Reich ser en risk att AI kommer att fatta många av våra beslut i vardagen och på våra arbeten för oss. Så även om vi människor blir kvar, så kommer AI att fatta alltmer av våra beslut om våra liv. Denna risk ser Nyberg i Kapitalets automatik. På lagarbetena har robotarna inte ersatt människornas kroppar, men däremot har robotarna blivit förmän i öronen på lagerarbetarna så att dessa människor blir slavar till robotarna.
Men det existerar också de som på gott och ont vill styra över människors intellekt med implanterade hjärnchip.
Sju yrken som kan försvinna
Enligt WEF:s rapport kommer sju yrkesgrupper troligen att försvinna på grund av AI. Dessa jobb är oftast manuella och repetitiva, och många av dem är redan på väg att försvinna i Sverige.
- Lagerarbetare och lageradministratörer – Hög risk att AI ersätter dessa.
- Administrativa sekreterare – Hög risk att AI ersätter dessa.
- Ekonomi- och löneadministratörer – Hög risk att AI ersätter dessa.
- Kassabiträden – Hög risk.
- Datainsamlare – Hög risk.
- Posttjänstemän – Hög risk.
- Banktjänstemän – Hög risk .
Tio yrken med bättre framtid
- Specialister inom automatisering – Låg risk att AI ersätter dessa.
- Affärsutvecklare – Låg risk.
- Tekniska specialister – Låg risk.
- Specialister inom digital transformation – Mycket låg risk.
- Säljare och marknadsförare – Låg risk.
- Försäljare inom grossisthandel och tillverkningsindustrin – Måttlig risk.
- Grund- och förskollärare – Måttlig risk.
- Industri- och produktionsingenjörer – Låg risk.
- Projektledare – Låg risk.
- Fastighetsskötare – Måttlig risk.
Efterfrågan är hög på tekniska specialister och specialister inom digital transformation, samt ingenjörer, särskilt industriingenjörer.
Utvecklingen skapar nya möjligheter
Många kan förlora sina jobb när AI och automatisering tar över, men nya möjligheter öppnas också upp. WEF förutspår att AI-drivna roller kommer att öka med cirka 35 procent de kommande fem åren.
Metodik
CVkungen använde ”The Future of Jobs Report 2023” från World Economic Forum för att identifiera yrken med hög risk att AI ersätter dessa. CVkungen granskade 68 618 jobbannonser från Arbetsförmedlingen, publicerade den 9 april 2024, som täckte 162 olika yrkesroller.
WEF-rapporten bygger på enkätsvar från 803 företag med över 11,3 miljoner anställda i 27 industrier och 45 ekonomier. Denna globala insikt, kombinerad med aktuell jobbannonsdata, ger en noggrann analys av vilka jobb som sannolikt påverkas av teknologiska framsteg.
Under 1800-1900-talen skedde en enorm automatisering, men ingen arbetslöshet skapades av detta. Ty automatiseringen innebar också effektivisering, dvs rikedomen ökade. Vilket skapade efterfrågan på fler produkter och fler tjänster.
Det nya nu är att alla automatiseringar inte skapar någon ökad effektivitet, se https://gemensam.wordpress.com/2021/02/21/ojamlikhet-och-hierarkier-sanker-produktiviteten/ och https://gemensam.wordpress.com/2018/08/28/siffrorna-pekar-uppat-men-samhallet-blir-alltmer-improduktivt/. Dvs efterfrågan ökar inte.
Just när det gäller AI tror jag att effektivitetsvinsten är måttlig, och att den just därför kan resultera i arbetslöshet. Som framgår av länkarna ovan har datorisering sällan gjort produktion effektivare, den har istället använts till att öka centralstyrningen vilket sällan gör det hela effektivare, bara mer tungrott. Se även https://gemensam.wordpress.com/2020/01/12/darfor-resulterar-pinnrakning-i-fiasko/ som handlar om att de överordnade nivåerna sällan vet vilka kriterierna för ökad effektivitet verkligen är, de har nämligen sällan någon expertis, de är bara ekonomer.
Klockrent!