Bubblornas moder – men vad är grunden?

Ekonomijournalisten Andreas Cervenka pekar träffsäkert på risken för en Bubblornas moder år 2025 efter USA:s AI-feber år 2024. Börsen drivs av några få bolag som Apple och Nvidia. ”Alla bubblors moder” börjar varnas för, och historien lär oss att bubblor spricker förr eller senare. Ofta vart åtteonde år de senaste årtiondena. Men krascher kommer inte från statsskulder som Cervneka i artikeln antyder – åtminstone inte i länder som har kontroll över sin valuta. Den verkliga faran ligger i privat skuldsättning och åtstramningspolitik.

När stater skär ner på investeringar, tvingas hushåll låna för att hålla ekonomin rullande. Så länge skuldbubblan växer ser allt bra ut, men när hushållen når sina gränser minskar konsumtionen. Det är inte bara en finanskris som hotar, utan en nedåtgående spiral i realekonomin – produktion, löner och skatteintäkter sjunker.

Trumponomics – tillväxt på steroider?

Cervenka beskriver Trumps politik: handelstullar mot Kina, deportationer och skattesänkningar för de redan rika. Effekten? En kortsiktig boost för storbolagen och stigande inflation för vanligt folk. Samtidigt har Trump själv stora skulder, vilket speglar USA:s ekonomiska paradox – enorma vinster i toppen, men otrygghet i botten.

Handelstullar mot Europa riskerar dessutom att slå hårt mot Tyskland, Sveriges viktigaste handelspartner. Europa, redan försvagat av euron och åtstramningar, har nu svårt att stå emot nya ekonomiska chocker. Europa skulle kunna svara med att rikta in sig på försäljning till och produktion för sin egen inre marknad som är en av världens största. Många av problemen med EU:s bristande konsumtion beror på att åtstramningspolitiken gett för låg köpkraft.

Inflationen

Många oroar sig för att strafftullar och Trumps planer på att deportera miljontals papperslösa invandrare kan öka kostnaderna och återigen driva upp inflationen.

Prischocken under 2022 och 2023 gjorde fler människor fattiga på kort tid än någon annan ekonomisk händelse i modern tid, eftersom inflationen påverkar stora delar av samhället.

Även om prisökningstakten har avtagit i både USA och Europa, finns det en växande oro för att kampen mot inflationen inte är över. I november låg inflationen på 2,7 procent i USA och 2,3 procent i eurozonen. I Sverige var den 1,6 procent, men justerat för ränteeffekten steg priserna med 1,8 procent – något under Riksbankens mål på 2 procent.

Kina saktar fart som världens draglok

Cervenka antyder att orsaken är att statsskulder inte fungerar. Kinas ekonomi har tappat fart, och orsakerna är flera men inte för stora statliga investeringar. Under lång tid har fastigheter drivit Kinas tillväxt. Men när människor och företag når sin skuldtak, minskar både konsumtionen och viljan att investera. Samtidigt är Kina beroende av export, och när den globala efterfrågan sviktar, pressas ekonomin ytterligare.

Statens minskade investeringar i infrastruktur har också spelat en roll. När offentliga projekt dras ner, saknas en viktig motor för tillväxt. Dessutom påverkar Kinas demografi, med en åldrande befolkning och låga födelsetal, både arbetskraft och konsumtion negativt.

Lägg till handelskonflikter och teknologiska restriktioner, och bilden klarnar: Kinas ekonomi bromsas av både inhemska obalanser och globala utmaningar. Lösningar kräver en mer balanserad politik som stärker konsumtionen och minskar beroendet av skulddriven tillväxt.

Euron och Tysklands fall

Tyskland, Europas forna draglok, knäar under höga energipriser och konkurrens från Kina. Men eurozonens regelverk förvärrar läget. Länder som inte kan skapa sin egen valuta är beroende av att låna på marknaden, ofta till en hög kostnad. Skuldsättning ses som ett problem, men utan statliga investeringar blir ekonomin än mer sårbar.

Euron skapades för att bryta med keynesianismen, där staten investerar för att lyfta ekonomin. Resultatet? En kontinent fast i nedskärningar, där inte ens Tyskland klarar sig. Gräver du en grop för andra, faller du lätt själv däri.

Åtstramning slår mot människor och miljön

Cervenka tar också upp de demografiska utmaningarna som risk för Bubblornas moder. Europas befolkning åldras, och födelsetalen sjunker. Men varför föds det färre barn? Jo, ekonomisk osäkerhet. Åtstramningspolitik gör det svårare för familjer att försörja sig. Den offentliga sektorn krymper, arbetsvillkoren försämras och trygghetssystemen monteras ner.

Klassklyftor bäddar för kris

Samtidigt ökar klyftorna. 2023 hade Sverige 575 000 dollarmiljonärer, en siffra som växt kraftigt sedan skattesänkningar och nedskärningar började 2006. De rikastes konsumtion påverkas knappt av kriser, medan vanligt folk tvingas dra ner på allt från mat till boende. Samtidigt tömmer miljonärernas avkastningskrav produktionen och konsumtionen på resurser vilket tär på realekonomin. Konsumtionen kommer ytterligare minskar i oktober 2025 när långtidsarbetslösas a-kassa sänks till 5600 efter skatt per månad. Detta kommer att krossa löneutvecklingen i många yrken. De miljonärer som dragit sig tillbaka för att spela golf på heltid stimulerar heller inte realekonomin med sitt arbete.

Globalisering stimulerar inte ekonomin och förstör miljön

Globaliseringens transporter och låglönekonkurrens fortsätter dessutom att hota miljön. Resursslöseriet är inte bara ekonomiskt ohållbart – det skadar den natur som är vår viktigaste reala resurs.

Krigszoner och miljöförstöring riskfaktorer

Det finns krigszoner i Ukraina, Israel, Palestina och Mellanöstern, Jemen, Sudan, Etiopien och Demokratiska republiken Kongo. De pågående krigen i världen och den växande miljöförstöringen skapar stora risker för den globala ekonomin. Krig förstör infrastruktur, stör handelsvägar och minskar tillgången på arbetskraft, vilket drabbar både produktion och konsumtion. Samtidigt leder miljöförstöringen till extremväder och utarmning av naturresurser, vilket gör det dyrare och svårare att producera varor och tjänster.

Alla högerextrema eller auktoritära regeringar

Det finns allt fler länder med högerextremt styre eller auktoritära ledare, som USA, Sverige, Israel, Ryssland, Argentina, Ungern, Nordkorea, Vitryssland, Turkiet och Kina. Frankrike har blivit mer beroende av Le Pen-familjens högerextrema parti Rassemblement national. All denna tendens till högerextremism kan bero på all åtstramningspolitik som tenderar att gynna fascism och högerextremism historiskt enligt Clara E Mattei som skrev The capital order. Dessa länder förvärrar världens finansiella situation genom att prioritera maktkoncentration och kortsiktig vinst över långsiktiga investeringar i hållbarhet, demokrati, mänskliga rättigheter och fred. Den ökade polariseringen och förtrycket i dessa samhällen hämmar också innovation och samarbete, vilket ytterligare undergräver den globala ekonomins stabilitet.

Full sysselsättning kräver investeringar

Cervenka har rätt om Bubblornas moder: konsumtionen är svag, och räntorna är en börda för hushållen. Men lösningen är inte fler nedskärningar som fientligheten mot statsskulder möjligen kan antydas föreslå, utan satsningar som skapar trygghet och arbete. Vill vi ha full sysselsättning, måste vi bygga ut skola, vård, omsorg, kultur, många andra nödvändiga välfärdstjänster, bostadsbyggandet och infrastrukturen.

Under välfärdsåren på 1930–70-talet hanterade Sverige produktivitetskraven genom offentliga investeringar och trygghetssystem. Även då fanns långtidssjukskrivningar, för människor blir utslitna av arbete. På 1800-talet, när socialförsäkringar saknades, blev de utslagna ”luffare” – människor som vandrade från plats till plats utan hopp eller skydd.

En ny ekonomisk riktning

Ska vi fortsätta på dagens väg, där åtstramningar ökar privat skuldsättning och skapar otrygghet? Eller ska vi investera i människor och samhälle?

Statsskulder är inte huvudrisken frö Bubblornas moder i länder som skapar sin egen valuta. Det är bristen på investeringar som leder till kriser. En ekonomi byggd på trygghet, hållbarhet och full sysselsättning kan ge oss både stabilitet och framtidstro.