En avgörande fråga genom kapitalismens historia är vem som äger rätten att skapa nya pengar och hur det får ske. Historien handlar till stor del kampen om denna rätt.
Att skapa pengar tillhör det mest finurliga system i vår mänskliga historia för vårt välstånds utveckling. Det fanns en tid när pengar var skuldfria utan ränta.
Idag sätter sig de flesta stater i skuld till privatägda centralbanker när pengar ska tryckas.
Innan pengar fanns så växlade man arbeten mellan varandra genom t.ex. utbytet mellan jägarens och hantverkarens varor. Salt som var eftertraktat kunde gälla som ett betalningsmedel med många inblandade.
Sedan kom tiden när pengar fanns i metall, som blev bytesmedlet och som därefter kom att lånas ut av penningväxlare att betalas med ränta. Denna yrkeskår utvecklades till slut till att bli bankirerna
På 1000-talet kom skuldsedeln som utvecklats genom pantkvittot som förvandlades till ett lån från framtiden. Vi gick från guld till skuld med pengar som framställdes ur tomma intet.
Processen bygger nu på att banker kan låna ut nästan alla pengar de får in. En del, några få procent, måste ligga som kassareserv hos centralbanken. Det kallas för bråkdelsreserver och systemet kallas Fractional Reserve Banking.
Hur stor denna reserv är, varierar mellan olika länder. På flera andra håll är detta kassakrav dock noll. I teorin skulle alltså bankernas tillverkning av pengar kunna fortsätta i all oändlighet.
Mynten representerar i historien de skuldfria pengarna. Myntet myntades eller präglades i metall och bar på sitt eget värde genom ett visst innehåll av en eftertraktad metall. Under medeltiden kunde svenska städer prägla silvermark som var gångbara över hela Europa. De var ett slags förtida euro. Ett väldigt enkelt system i en internationell handel.
Kölnermark 233,85 gram
Köpenhamnsmark 248,47 gram
Skaramark 210,47 gram
Stockholmsmark 204,62 gram
Linköpingsmark 217,02 gram
SKULDFRIA PENGAR
Endast nationen borde äga rätten att skapa NYA pengar. Den rätten försökte USA etablera redan 1690 och sökte bilda en nationell centralbank som utgav dess pengar för att realisera den fria nationen. De unga kolonierna skrev ut papperspengar utan guld- eller silverfot. De kallades för Colonial Script.
”I kolonierna vi utfärdar våra egna pengar. Det kallas för Colonial Script. Vi utfärdar dessa i rätt proportion till kraven från handeln och industrin som gör att produkterna passerar lätt från producent till konsument. På detta sätt skapar vi för våra egna sedlar. Vi kontrollerar dess köpkraft, och vi betalar ingen ränta av till någon.”, svarade Benjamin Franklin, 1763, Bank of England på frågan om det stora välståndet i Amerika.
Därmed skulle nationen slippa betala räntekostnader till en privat centralbank. Vilken enorma skulder har inte detta skapat?
Franklins uttalande ledde till den amerikanska revolutionen, som skuldsatte Nordamerika djupt och tvingade USA att låna till krigsmateriel. Revolution och krig är skuldfällan. De hamnade sedan i Bank of Englands klor. Tre presidenter som Thomas Jefferson 1828, Abraham Lincoln 1862 och John F Kennedy 1963 har sedan försökt skapa en nationell bank . Denna kamp förlorade USA. Supermakten styrs nu av en annan supermakt.
SKULDPENGAR
Skulden är numera ett självklart inslag i ekonomin för att nya pengar skall komma i omlopp. En skuld innebär att det finns en fordringsägare och en som ska stå för skulden. Om det inte fanns några som är villiga att acceptera skuldbördan och räntebetalningarna för nytt kapital, skulle samhällsekonomin snabbt sluta fungera. Bakom finns emellertid ett korrupt ekonomiskt och politiskt spel med djupa särintressen.
Det har skett i historien på 4 sätt som beskriver världens listigaste svindel:
Skapandet av sedeln (skuldsedeln) och massproduktion av bl.a dollarn ur tomma intet.
Fractional reserve banking. Ca 10 % av penningvolymen säkras i en guldreserv. Dollarns guldreserv försvann 1971. Sverige har 0 % i reserv
Statsobligationer i stället för guldfoten. Folket blir skuldbärare, som bekräftar pengars sociala ursprung. Nu finns även en mängd värdepapper med dolda risker.
Marknadsvärden (imaginära vinster)
Centralbanker kan dock inte skapa hur mycket pengar som helst. För mycket nya pengar riskerar att urholka värdet, köpkraften börjar minska, inflationen är ett faktum. Därför punktbevakar centralbankerna prisernas utveckling. Samtidigt skedde en enorm avreglering av finanssektorn i hela världen vilket gjorde att banker kunde skapa nya typer av värdepapper och snabbt öka sin utlåning på en mängd olika sätt.
Penningväxlare har i historien skapat ett finansiellt och monetärt system som bygger på skuldpengar. Nya finansiella värden skapas genom någons skuldsättning och alla får på något sätt bära en del av bördan.
Denna bankrevolution att skapa pengar ur intet med ränta påbörjades på 1000-talet.
Sedan dess har en allt större andel av våra pengar skapats genom bankernas kreditgivning, det vill säga nya pengar har skapats genom utlåning. Finanssektorn har därefter utvecklats och vuxit i takt med att nya former av skuldförbindelser har uppfunnits och byggts på utifrån med en skuld som bas.
Finanslabben sätt att utveckla värdepapper med dold risk är mycket omfattande. CBO, CDO, CDS, CMO, MBS, ABS, CFD osv. Listan på trestaviga finansinnovationer kan göras mycket lång. Förteckningen över de som verkligen förstår sig på dem är desto kortare.
Recessioner och depressioner förekommer endast på grund av att centralbanker manipulerar penningmängden, för att få mer och mer ligga i deras händer och allt mindre hos folket. Vi kan se i historiens backspegel vad som har hänt.
Det privatägda bankväldet med centralbanker har i grunden skuldsatt världens nationer. Penningförbrukningen ökade genom olika slag av lån för samhällets och näringslivets utveckling, i konsumtionen och spekulationen på fastigheter och värdepapper. Men även till den destruktiva verksamheten kring vapenhandeln och lån till revolutioner och krig under seklernas lopp. En lönsam affär för en exklusiv grupp människor utanför etik och ovan nationella lagar i en total laglöshet som den moderna tidens vampyrer.