Den järnhårda lönelagen

Tidölaget, vår regering, kommer sänka a-kassan för långtidsarbetslösa till 5600 efter skatt per månad från oktober 2025. Men de räknar ändå med en långvarig arbetslöshet. Den järnhårda lönelagen är stark. Borgarna sänkte socialförsäkringarna under Alliansregeringarna 2006–2014. I valet 2022 ville Moderaterna skära ned på a-kassan och försämra sjukförsäkringen igen. Först blev det inte så, men våren 2024 vek sig Sverigedemokraterna. Från hösten 2025 ska lägsta slutnivån i a-kassan vara runt 5600 efter skatt per månad. Beslutet fattade riksdagen 18 juni. Borgarna vill motivera arbetarna att jobba hårdare till lägre lön. Borgarna vill av denna anledning sänka reservationslönen. Därför stramade de 2006-2014 åt socialförsäkrings- och bidragssystemen av tro på den järnhårda lönelagen..

Rädda a-kassan! Rösta här.

Alliansen ville sänka reservationslönerna

Reservationslönen kan ligga under kollektivavtalsnivå. Det är den lägsta lön du är villig att acceptera när du söker ett nytt arbete. Detta är i enlighet med principen om den järnhårda lönelagen. Enligt den så leder brist på skydd av arbetsrätt, socialförsäkringar och bidrag till att de arbetssökande måste ta jobb till vilka villkor som helst. Konkurrensen pressar alltid arbetsgivarna att hålla så låga priser som möjligt. Då måste de sänka de anställdas villkor så mycket som lagen tillåter. Alltså arbetsrätten, arbetsvillkoren och välfärden i samhället reglerar hur arbetarna längst ned, men också hur vi alla har det.

Sämsta möjliga jobb för fler var målet

Under ytan kändes det som om Alliansregeringens jobbpolitik gick ut på att stärka den järnhårda lönelagen så att alla, även akademiker och personer med specialkompetens som t.ex. rörmokare, skulle lösa sin arbetslöshet genom att ta första jobb med sämsta villkor de kunde hitta. I längden leder sådan konkurrens till att arbetare blir arbetslösa istället för akademikerna. Då måste de arbetslösa arbetarna bli akademiker för att få arbeten som normalt enbart kräver gymnasiekompetens. Vi behöver ha ett samhälle där folk i stor utsträckning får försöka göra det de är lämpade för.Ny forskning visar att arbetssökande med god ekonomisk trygghet söker arbeten effektivare.

Dolda skattehöjningar

Samtidigt som borgarna sänkte de anställdas synliga skatt, så höjde de kraftigt löneavgiften som är en dold skatt bland de sociala avgifterna. Den kraftiga höjningen av denna möjliggjorde större skattesänkningar för högavlönade, sänkningar av bolagsskatten och ränteavdrag för villaägare etc.

I smyg sänkt sjukpenning

Dessutom kom Alliansregeringen undan ett moraliskt ramaskri över att de sänkte sjukpenningen som officiellt fortfarande ligger på 80 % av lönen. De gjorde detta genom att ändra i beräkningsreglerna för den sjukpenninggrundande inkomstens nivå (SGI). Beräkningsändringarna sänkte sjukpenningsnivån med 15 %. ( https://www.vf.se/asikter/ledare/alliansregeringen-lurade-alla-pa-lontagarnas-bekostnad/ )

Värna samhällsekonomin genom att satsa på grön teknik och offentlig sektor

Ett alternativ är att satsa på bättre förutsättningar för offentlig sektor och arbetskraften att öka konkurrenskraften bl.a. genom grön teknik.

Har någon enbart gymnasiekompetens, får denne söka väldigt brett. Men efter en akademisk examen är det slöseri med samhällets resurser att dessa ska lösa sin arbetslöshet med att söka arbeten som kräver högst gymnasiekompetens. Den järnhårda lönelagen får inte knäcka samhället.

Söka arbete en heltidssyssla

Det är ett heltidsarbete att söka arbete. Men även arbetslösa med högst gymnasieexamen som rörmokare, snickare eller annan eftertraktad yrkeskompetens bör en tillräckligt lång tid få söka jobb inom sin specialisering. Annat vore att kasta bort de pengar och de år samhället och studenten lagt på den arbetssökandens utbildning. För de ﬂesta är det omöjligt att arbeta heltid och söka arbete på heltid. Vi behöver guida människor till det arbete de passar bäst för. Där kommer de göra störst nytta.

Oreglerad konkurrens slaktar lönerna

Arbetsgivaren beﬁnner sig i en konkurrenssituation. Hen måste enligt den järnhårda lönelagen alltid pressa löner och arbetsvillkor samt maximera produktiviteten för arbetarna under rådande villkor. Endast kapitalisten med den billigaste varan till en viss kvalitet över- lever i längden. Att som Alliansen gjorde försämra villkoren, som t.ex. socialförsäkringar för de arbetssökande, och samtidigt maximera kraven på hur mycket och hur brett den arbetssökande behöver söka arbete pressar arbetsgivaren att sänka arbetsvillkoren dubbelt upp för sina anställda.

Vad hände under Alliansen 2006–2014?

produktiviteten (som är viktig för löneökningstakten och för att ekonomin ska fungera) slutade att öka 2007
Sverigedemokraterna blev stora, antagligen för att arbetskraftsinvandringen även till låglöneyrken avreglerades
värnplikten togs bort och vi ﬁck ett rekordsvagt försvar
platserna på polisutbildningen minskade enormt
kidnappningarna av miljonärerna ökade
bostadsbubblan skenade iväg
arbetslösheten ökade
utanförskapsområdena blev mer problematiska
det blev svårare att få läsa på Komvux
70-talister och tidigare generationer ﬁck sämre möjligheter jämfört med de yngre att läsa på universitet
självmorden ökade drastiskt när folk ﬁck panik över att utförsäkras
Fas 3, där arbetsgivare ﬁck bidrag för att tvinga arbetslösa att göra låtsasjobb på endast a-kassa, blev en av Sveriges största arbetsplatser
det blev svårare att kombinera ofrivillig deltidsarbetslöshet med a-kassa
oﬀentlighetsprincipen inskränktes i Sverige
marknadshyror infördes vid andrahandsuthyrning av bo- stadsrätter
Alliansen tog bort avdragsrätten för fackavgiften i dekla- rationen för att minska fackets styrka. Detta ledde till massﬂykt från facket
regeringen försvårade att få a-kassa så mycket att bara runt en tredjedel av de arbetslösa kunde få den och sänkte samtidigt ersättningen och fördubblade svårigheterna att förtjäna sig till en högre a-kassa
man tog bort de ﬂesta arbetsmarknadsutbildningarna, vilket bidrog till den jobbmatchningsbrist som ﬁnns i dag i många sektorer av arbetsmarknaden
Alliansen tog bort de sista bostadssubventionerna för byggande av hyresrätter med överkomliga hyror vilket förstärkte bostadsbubblan

Skillnad mellan höger och vänster

I det framtida, borgerliga drömsamhället råder enorma rikedomsskillnader. Det ﬁnns ingen fri skola, vård eller omsorg att tala om. Alla får jobba extremt hårt tack vare en avreglerad arbetsrätt. Det är lätt att förlora jobbet och det råder en stor arbetslöshet med låga ersättningsnivåer i a-kassan om ens några. Den järnhårda lönelagen jagar skräck i folket. Hyrorna är maximerade och standarden ofta bristfällig. Det är svårt för många, men särskilt för låginkomsttagarna, att få råd till nöjen. Många jobb är farliga och arbetsmiljön dålig. Den borgerliga utopin innebär obegränsad frihet för kapitalägarna och ger alla andra frihet att välja mellan att arbeta ihjäl sig eller svälta. ( Se t.ex. Klein, Naomi, «Chockdoktrinen Katastrofkapitalismens genombrott», Ordfront förlag (Stockholm, 2008) S. 13 )

Detta antisamhälle uppstår inte genast, men det är dit borgarna vill på sikt.

Försämrade förutsättningar för offentlig sektor

Det främsta Alliansens jobbpolitik ledde till var mindre resurser åt offentliganställda ( som t.ex. sjuksköterskor och lärare ), arbetslösa, sjukskrivna, sjukpensionärer och mindre resurser åt offentlig verksamhet som järnvägar. Inte heller kan jobbpolitiken ha ansetts skapa fler jobb.Men offentlig sektor är oerhört viktig för ett fungerande samhälle.

Många av de jobb som skapades genom skattesänkningar kostade ca 1 miljon per år och jobb. Dvs för samma pengar som ett jobb skapat genom skattesänkningar hade man kunnat skapa minst två bra arbeten genom att bygga ut offentlig sektor.

Högerns krav på sänkta löner för invandrare och flyktingar hotar också inhemska arbetares löneutveckling.

Forskarna ifrågasätter starkt att det skulle finnas samband mellan höga löner samt generös välfärd och hög inflation. Inflation beror istället på när produktiviteten är för låg i förhållande till penningmängden. Sänkta löner, sänkta skatter, sänkta socialförsäkringar och för låga statliga underskott kan sänka produktiviteten. Läs mer här.

Den järnhårda lönelagen är ingen god modell att bygga en demokrati på.