Världsledare och experter varnar för risken för ett tredje världskrig. De påpekar flera likheter mellan dagens spelplan och perioderna före tidigare världskrig. Konflikten i Ukraina har eskalerat. Dokument har läckt ut om Rysslands påstådda planer på att gå in i Moldavien och Baltikum och öka sin makt i Belarus.
Det finns risker för ett tredje världskrig. Kinas president Xi Jinping har blivit allt mer aggressiv mot Taiwan. Nordkorea testar fler missiler. Iran närmar sig att få egna kärnvapen. En avgörande skillnad jämfört med tidigare världskrig är att dagens potentiella krigförande parter har tillgång till kärnvapen. Det finns risker för ett tredje världskrig.
Enligt en historieprofessor vid Lunds universitet uppvisar Vladimir Putin samma expansionslusta som Hitler. Paralleller verkar råda mellan annekteringen av Krim och Nazitysklands intåg i Sudetenland. Putin anser att EU och Nato omringar Ryssland. Samtidigt vill Peking bli en ny världspolitisk maktspelare i paritet med eller starkare än USA.
Källa: https://www.svd.se/a/zExrkq/ett-ar-av-krig-i-ukraina-hur-stor-ar-risken-for-ett-nytt-varldskrig
Ojämlikhet och brist på resurser risk för tredje världskrig
Risken för ett tredje världskrig kan bero på en mängd faktorer. Historiskt sett har konflikter mellan stater ofta uppstått på grund av territoriella tvister, ideologiska skillnader eller ekonomiska intressen. I dagens värld finns det dock flera faktorer som kan öka risken för konflikt och därmed risken för ett tredje världskrig.
Några risker för ett tredje världskrig är ojämlikhet och sociala orättvisor. Dessa kan leda till politisk instabilitet och konflikter inom länder och mellan länder. Klimatförändringarna kan också öka risken för konflikt genom att påverka tillgången på naturresurser, t.ex. olja, gas, värdefulla metaller, vatten och mat, och därmed öka konkurrensen mellan länder och folkgrupper.
Dagens nyliberalism vill förlägga låglönejobb till vissa länder och höglönejobb och ränteinkomster till andra länder. I takt med att Kina och Ryssland som haft många låglönejobb blir starkare vill dessa kanske utmana Väst om dess ledarroll.
Statliga underskott och progressiv skatt
Åtgärder som statliga underskott och progressiv skatt kan bidra till att minska ojämlikheten och därmed minska risken för sociala orättvisor och politisk instabilitet. Internationellt samarbete kan också bidra till att minska risken för konflikt genom att främja fredlig samexistens och respekt för varandras territoriella integritet.
Att överge tillväxt som mål för ekonomin kan också vara en lösning. Nerväxt kan minska pressen på naturresurser och minska konkurrensen mellan länder. Istället kan man fokusera på att skapa en hållbar ekonomisk tillväxt som tar hänsyn till miljön och sociala faktorer.
Sammanfattningsvis kan ökad ojämlikhet och minskade naturresurser öka risken för konflikt och därmed risken för ett tredje världskrig. Åtgärder som främjar fred, rättvisa och hållbarhet kan bidra till att minska denna risk.
Annars råder det väl aggressivitet från båda parter. Det går inte att skylla på en, upptrappningen är ömsesidig och närs av en ömsesidig misstänksamhet (se t.ex. Minda Holm, Norsk Utrikenrikspolitisk Institutt, https://www.nupi.no/en/publications/cristin-pub/mutual-lack-of-introspection-and-the-russia-factor-in-the-liberal-west) , och den kan hävas bara av en ömsesidig nedtrappning.
Det har ju gjorts förr, på 60-talet t.ex. Så det torde vara möjligt igen. Men då krävs det ett tryck från folk i gemen på de politiska etablissemangen. Och det tycks sitta långt inne idag.
Alla krafter måste samarbeta för avrustning, fredligt samarbete och nedrustning.
Det förefaller i alla fall som att Kina, Indien, Mexico, Brasilien, Sydafrika, påven och nu också Indonesien vill ha en förhandlingslösning på Ukrainakriget, men att Natoländerna spjärnar emot och först vill ha ett ordentligt ryskt nederlag. Vilket knappast lär hända på många år. Och under tiden bombas Ukraina sönder och samman.
Över huvud taget har båda parter (dvs Ryssland och Nato) i den här konflikten låst sig i vad en del forskare kallar moralpositionering, dvs man själv utmålar sig som God medan ens motståndare utmålas som Ond. Vilket är raka motsatsen till avrustning och fredligt samarbete. Istället byggs konflikterna upp.
Genom att ensidigt utmåla Ryssland, Kina etc, (dvs Natoländernas ekonomiska konkurrenter) som aggressiva bidrar du själv till upprustning. Försök förstå att aggressiviteten finns på båda sidor.