Finanskapitalismen i USA idag påminner om det tidigare feodalväldet eller l’ancien régime i Europa i slutet på 1700-talet. De sista året under feodalväldet gick pengarna inom eliten mest till passiva, räntebärande och cike-produktiva inkomster. Industrikapitalism ut konkurrerade adelsväldet under 1800-talet genom att om än brutalt leverera nyttigheter. Det fanns även med tiden i industrikapitalismen en idé om att staten skulle ta ansvar för t.ex. skola, hälsovård, vägar och bostäder så att föreategn skulle kunna pressa ned de levnadslöner de tvingades ge arbetarna. Så är det i Kina idag. Alla har inte hög lön i kapitalismens USA, men många har det för att de ska ha råd med the basics som skola, vård, omsorg, pension, marknadshyror, rekorddyra privathem och privata universitet. Industrikapitalisterna i Europa krossade det tidigare feodalväldet runt 1800 enligt ekonomiforskaren Michael Hudson.
16 november 2022 infördes spionerilagen i Sverige. Lagen riskerar att försvåra utrikesjournalistik om denna riskerar Sveriges relation till utrikes allierade organisationer.
Det finns mycket som höljs i dunkel. Men spionerilagen kan vara till för att vi inte ska granska de krig NATO riskerar att föra in oss i. Många insatta till höger och vänster menar att ett krig mot Kina riskerar att inträffa för att försvara Västs och särskilt USA:s globala, ekonomiska hegemoni.
Rikedom är inte enbart en hög vinstutdelning eller stigande aktiekurser. Även arbetarnas inkomster bidrar mycket till ett lands välstånd. När Väst satte igång att outsourca produktionen till låglöneländer för att maximera företagsvinsterna, gick istället arbetarlönerna till låglöneländerna. För vi krig mot Kina och andra låglöneländer, så kommer låglöneländernas arbetarlöner antagligen att sjunka ännu mera. Då blir låglöneländerna ännu mera vinnarna. När Västs kapitalister satte igång globaliseringen för att de inte vill dela med sig av produktionsöverflödet till sina arbetare och sin medelklass, grävde de graven för hela Västs välstånd.
Sajten Global Politics instämmer och visar med citat från EU:s ledare att den västerländska nyliberala eran sedan 1991 byggt på kolonial tillgång till billig ryska olja och gas samt Kinas lågavlönade arbetskraft och stora marknad. Den nyliberala eran gav enorm rikedom åt den västerländska eliten men slog ut stora delar av den västerländska arbetar- och medelklassen. Jag har alltid sagt vad jag lärde mig under juridikstudierna att ägande bygger på ett antal olika former av kontroll. När en Västerlandet gjorde sig beroende av utrikes olja, gas, andra naturresurser och även beroende av produktion och konsumtion utanför landet, förlorade det kontrollen över sin rikedom. Samtidigt har större delen av koldioxidutsläppen skett sedan kommunismens fall och den nyliberala gryningen 1991. Detta gör att vi nu står inför en miljökatastrof av rang.
Hade vi i Väst insett att pengar inte är rikedom utan välmående arbetskraft, en livsduglig miljö och en cirkulär konsumtion av naturresurserna som Modern Monetary Theory lär ut och investerat i detta, så hade vi inte haft dagens kris.
Vad händer nu?
7 svar på “Finanskapitalism och feodalvälde i Väst mot industrikapitalism i öst”
Globaliseringen var och är den liberala ideologins tanke att välstånd och därmed fred på jorden skall spridas med handel. Om länderna vävs samman i handelsstrukturer och därmed också länderna tvingas in i strukturer skapade av internationella organisationer såsom WTO så skall alla tjäna på detta. Denna ideologiska tanke att med global handel bryta ned motsättningar är i sig fin men har visat sig vara förrädisk.
För det första så är det industriproduktion som är lättast och mest lönsamt att flytta. Det vill säga jobb i väst som tidigare varit trygga och långsiktiga försvinner. Produktion som där varit starkt kontrollerad map miljö, arbetsförhållanden m.m. av såväl fackföreningar som myndigheter flyttas till länder där facken är svaga och kraven på miljö låga.
Väst skulle istället söka lyckan i ”postindustrialismen” som målades upp som någon form av lyckorike av såväl tyckare på höger som vänster. Högkvalificerade jobb inom service och forskning skulle ge ett sådant välstånd att vi skulle få lägre arbetstider, mer välfärd och välstånd. Det lyckades inte, inte bra ivartfall, välståndet fördelades extremt ojämt. De som jobbar med passiva saker som att placera pengar blir allt rikare medan de som jobbar med att producera saker och välfärdstjänster har ramlat efter. Det enda som räddat de senares ekonomi är att globaliseringen medfört att priset på kläder, elektronik och mat har kunnats hålla nere när auktoritära länder som Kina kunnat levera billiga varor och andra auktoritära stater i mellanöstern samt Ryssland kunnat levera billig energi. Hade man inte kunnat gjort detta så hade den relativt fredliga utvecklingen i väst kunnat bytts till något helt annat. Jag skrev relativt fredliga för det vi sett med Brexit och med Donald Trump är hur människor, ofta industriarbetare i amerikanska rostbältet eller i engelska midlands som drabbats mest av industridöden, går allt mer i nationalistisk riktning i försök att bryta globaliseringen.
Min övertygelse är att välstånd i länder som Kina eller Ryssland enbart kan komma genom att man reformerar sig själv. Det sker ju till en viss del i Kina där man trots allt lyckats fördela inkomsterna från handel så fattigdomen minskat men i de flesta andra länder så blir globaliseringen bara ett sätt att fortsätta på en kolonial ekonomisk modell där produktionsländernas fattiga inte får så mycket tillbaka, om ens något. Att vi i väst dessutom tror oss att klara oss utan elektronikindustri, utan textilindustri m.m. är också en feltanke. Dels gör det oss enormt sårbara, vi får inte fram skydsmasker för sjukvården som i pandemins inledning, vi får inte fram komponenter till våra bilar etc. och inte minst så tappar vi kunskap. Idag har länder såsom Indien och Kina kört förbi väst i hur man utvecklar kvalificerade produkter såsom bilar, mediciner och inte minst kvalificerad elektronik. De avancerade tjänster som skulle vara basen i det postindustriella samhället håller också på att flytta från oss.
Själv är jag övertygad om att det är bara industrisamhällen som kan upprätthålla en välfärdsstat. För industrisamhället är till skillnad från tjänstesamhället kunskapsintensiv, det finns en kompetens i utveckling och produktion som inte är enkelt utbytbar och därför kan arbetare och tjänstemän sätta helt andra krav mot såväl arbetssgivare som samhälle än i ett utpräglat service eller handelssamhälle. Det finns till och med ett egenintresse från företagsägarna att motverka missförhållanden. De första lagarna mot barnarbete i England skapades av högerregeringar som insåg att det barnarbete som nu synliggjordes var moraliskt och etiskt fel, tidigare hade barn utnyttjats i jordbruk etc. lika illa men så länge det var i familjens hägn så blundade man. På samma sätt så infördes de första allmänna pensionssystemet i Tyskland av den starkt fackföreningsfientliga järnkanslern Bismarck eftersom han realpolitiskt förstod den kraft som arbetarrörelsen genom den organisering som kom genom industrialiseringen skulle kunna hota hans egen makt.
Jag håller med dig om konsekvenserna om globaliseringen, men tror att själva grundtanken var att Västs kapitalister ville ha en större del av mervärdet av produktionen.
När du pratar om feodalkapitalismen i väst, då har jag bara Danmark att jämföra med, och statistik från övriga skandinaviska grannländer.
I mina ögon är Sverige Skandinaviens rövhul, en så absurd orättvis och ojämlik nation, så jag inte trodde det möjligt.
Helt paradoxalt dåligt avlönade medborgare, skrattretande pensionssystem, groteska bostadskostnader, ett förskräckligt skolsystem, ett fallerande vårdsystem, utan jämförelse hög kriminalitet, a-kassa med upp till – som i mitt tillfälle – 26 veckors väntetid på ersättning, apoteket där även standardmediciner utlöser väntetid och besked via sms när den kommer mm mm.
Om vi jämför med Danmark, och tar med den svaga svenska kronan, då är ingångslön i danske kronor för en outbildad Dkr.25.000.-, motsvarande SEK.37.500.-.
Min danska mamma har motsvarande SEK.21.000.- ut efter skatt i pension.
I Sverige är genomsnittliga pensionen för kvinnor SEK.10.800.- INNAN skatt, motsvarande Dkr.6.500.-
I början av milleniet ägde den rikaste decil 40 kroner av våran gemensamma hundralapp, idag är det runt 75-80 kronor, alla resten av oss medborgare har alltså en 20-25 kronor att dela på!
Om vi nu hade börjat tänka till, och förändrat ovanstående, skapat bättre förutsättningar för folkflertalet, i förhållande till fördelningspolitik mm, ja då hade det inte varit nödvändigt för så många att gynna exempelvis Kina, för då hade folkflertalet haft båda förutsättningar och överskott till att tänka lokalt, för att det således varit gynnsamt för precis folkflertalet.
Skandinaviens rövhål rent ut sagt 🇸🇪🌹🇩🇰
Men varför står exempelvis Danmark som lantbruksnation så mycket starkare än Sverige som indistrination?
Är det din tes om ”industrination” som gör sig gällande, i och med att lantbruk även det är produktion?
Varför är Sveriges krona så svag, om vi är bland de ”kompetenta”?
Jag kan inte svara exakt. Till viss del beror det på slumpen, men här är ett försök till svar.
Ekonomisk Prestation Trots Låg Statsskuld: En Jämförelse mellan Danmark och Sverige
Danmarks Ekonomiska Framgång Trots Låg Statsskuld:
1. Strukturella och Politiska Faktorer:
Danmarks ekonomiska framgång, trots en låg statsskuld, vilket ofta är ett tecken på åtstramningspolitik (austerity), kan tillskrivas flera strukturella och politiska faktorer. Trots att en låg statsskuld vanligtvis innebär begränsad statlig utgiftspolitik, har Danmark lyckats stimulera sin ekonomi genom strategiska investeringar och effektiv användning av resurser.
2. Investeringar i Teknologi och Innovation:
Danmark har gjort stora investeringar i teknologi och förnybar energi, särskilt inom vindkraft. Detta har inte bara skapat arbetstillfällen utan också gjort landet mindre beroende av importerad energi och gett dem en ledande roll i den globala övergången till hållbar energi (https://sv.wikipedia.org) (https://danmarksteknologihistorie.dk).
3. Flexibel Arbetsmarknad:
Den danska modellen, känd som ”flexicurity”, kombinerar en flexibel arbetsmarknad med ett starkt socialt skyddsnät. Detta gör att arbetskraften kan anpassa sig snabbt till förändringar, vilket stimulerar innovation och produktivitet utan att skapa stor arbetslöshet (https://danmarksteknologihistorie.dk).
4. Företagsklimat och Export:
Danmark har ett gynnsamt företagsklimat som uppmuntrar entreprenörskap och småföretagande. Landet har också en stark exportsektor som drar nytta av Danmarks geografiska och logistiska fördelar, vilket bidrar till ekonomisk stabilitet och tillväxt (https://tessin.com).
5. Stabil Bostadsmarknad:
En stabil och hälsosam bostadsmarknad har också bidragit till Danmarks ekonomiska stabilitet. Den långsamma och kontrollerade ökningen av bostadspriser har undvikit de stora bubblor som andra länder har upplevt, vilket har lett till en mer hållbar ekonomisk tillväxt (https://tessin.com).
Varför Sveriges Ekonomi har påverkats annorlunda:
1. Finanspolitiskt Ramverk och Austerity:
Sverige har sedan 1990-talet följt ett strängt finanspolitiskt ramverk som har inneburit hårda åtstramningar och en fokusering på att hålla statsskulden låg. Detta har begränsat offentliga utgifter och investeringar i kritiska sektorer som utbildning och sjukvård (https://grona.org).
2. Fokus på Exportnation:
Enligt Sven Grassman har Sveriges fokus på att bli en exportnation lett till att svenska varor går till utlandet medan inkomsterna främst gynnar de rika. Detta har skapat en obalans där den allmänna välfärden och inhemska investeringar har fått lida, vilket har påverkat den långsiktiga ekonomiska stabiliteten negativt (https://sv.wikipedia.org) (https://evagesfunderingar.wordpress.com).
3. Ekonomisk Struktur och Sociala Tjänster:
Sveriges strikta ekonomiska politik har inneburit besparingar inom välfärdssektorn, vilket har lett till försämrade offentliga tjänster och ökad ekonomisk osäkerhet bland befolkningen. Detta har skapat en negativ spiral där minskad offentlig investering har lett till lägre tillväxt och ökad social ojämlikhet (https://evagesfunderingar.wordpress.com) (https://biblioteket.stockholm.se).
Reinerts Analys: Stark Jordbruk och Industri
Ekonomisk Framgång med Fokus på Jordbruk och Industri:
Erik S. Reinert i ”Global Economy” betonar att en framgångsrik ekonomi ofta är beroende av både ett starkt jordbruk och en stark industri. Länder som har investerat i både jordbruk och industri har visat sig vara mer motståndskraftiga och framgångsrika på lång sikt. Jordbruket fungerar som en stabil grund för ekonomin, medan industrin driver innovation och tillväxt (https://wikipedia.org) (https://jewishbusinessnews.com).
Prispress på Svenskt Jordbruk:
Svenska jordbrukare har under lång tid utsatts för hård prispress, vilket har gjort det svårt för dem att konkurrera på lika villkor. Detta kan ha påverkat Sveriges ekonomiska utveckling negativt. Ett svagt jordbruk minskar landets förmåga att upprätthålla en balanserad ekonomisk tillväxt, eftersom jordbruket inte kan fungera som en stabil grund för ekonomin.
Skillnader i Exportframgångar:
Sverige lyckas sämre än Danmark att bli rik på export delvis på grund av att de ekonomiska vinsterna från exporten ofta går till de rikaste, istället för att återinvesteras i landet. Danmarks bättre exportframgångar kan också tillskrivas deras starkare jordbrukssektor och diversifierade ekonomiska struktur som gynnar småföretagare.
Småföretagares Framgång:
Sveriges småföretagare har haft det svårare än Danmarks, främst på grund av strikta regelverk och mindre stöd från staten. Danmarks företagsvänliga klimat har gjort det lättare för småföretag att växa och bidra till ekonomin (https://grona.org).
90-talskrisens Effekter:
90-talskrisen knäckte hundratusentals småföretagare och skapade massarbetslöshet. Den ekonomiska krisen ledde till en bopriskrasch med många förlustförsäljningar av hem och långvarig skuldsättning för många svenska hushåll (https://www.redjustice.net/den-som-ar-satt-i-skuld-ar-inte-fri/).
Bostadskostnader i Danmark:
Danmark har reglerat sina bostadskostnader genom att upprätthålla en stabil och kontrollerad bostadsmarknad. Den långsamma ökningen av bostadspriser har hjälpt till att undvika stora bubblor, vilket har bidragit till ekonomisk stabilitet (https://tessin.com).
Slutsats
Danmark och Sverige har haft olika ekonomiska strategier som har påverkat deras respektive framgångar. Danmark har lyckats bättre med investeringar i teknologi, en flexibel arbetsmarknad, och stöd till småföretagare, medan Sverige har påverkats negativt av strikt austerity och minskade investeringar i välfärd och teknologi. Skillnaderna beror alltså inte på att Sverige har för mycket välfärd, utan snarare på olika prioriteringar i ekonomisk politik och investeringar. Ibland går Danmark bättre och ibland Sverige, men de senaste årens sämre prestation i Sverige kan tillskrivas åtstramningspolitiken och bristande investeringar i ny teknologi och produktion.
För mer information, läs Sven Grassmans verk ”Det plundrade folkhemmet” och andra relevanta artiklar:
Brett Christophers har skrivit en bok om rentierkapitalismen i väst – https://www.versobooks.com/books/4030-rentier-capitalism. Han arbetar på Uppsala universitet. Intervjua honom!
Globaliseringen var och är den liberala ideologins tanke att välstånd och därmed fred på jorden skall spridas med handel. Om länderna vävs samman i handelsstrukturer och därmed också länderna tvingas in i strukturer skapade av internationella organisationer såsom WTO så skall alla tjäna på detta. Denna ideologiska tanke att med global handel bryta ned motsättningar är i sig fin men har visat sig vara förrädisk.
För det första så är det industriproduktion som är lättast och mest lönsamt att flytta. Det vill säga jobb i väst som tidigare varit trygga och långsiktiga försvinner. Produktion som där varit starkt kontrollerad map miljö, arbetsförhållanden m.m. av såväl fackföreningar som myndigheter flyttas till länder där facken är svaga och kraven på miljö låga.
Väst skulle istället söka lyckan i ”postindustrialismen” som målades upp som någon form av lyckorike av såväl tyckare på höger som vänster. Högkvalificerade jobb inom service och forskning skulle ge ett sådant välstånd att vi skulle få lägre arbetstider, mer välfärd och välstånd. Det lyckades inte, inte bra ivartfall, välståndet fördelades extremt ojämt. De som jobbar med passiva saker som att placera pengar blir allt rikare medan de som jobbar med att producera saker och välfärdstjänster har ramlat efter. Det enda som räddat de senares ekonomi är att globaliseringen medfört att priset på kläder, elektronik och mat har kunnats hålla nere när auktoritära länder som Kina kunnat levera billiga varor och andra auktoritära stater i mellanöstern samt Ryssland kunnat levera billig energi. Hade man inte kunnat gjort detta så hade den relativt fredliga utvecklingen i väst kunnat bytts till något helt annat. Jag skrev relativt fredliga för det vi sett med Brexit och med Donald Trump är hur människor, ofta industriarbetare i amerikanska rostbältet eller i engelska midlands som drabbats mest av industridöden, går allt mer i nationalistisk riktning i försök att bryta globaliseringen.
Min övertygelse är att välstånd i länder som Kina eller Ryssland enbart kan komma genom att man reformerar sig själv. Det sker ju till en viss del i Kina där man trots allt lyckats fördela inkomsterna från handel så fattigdomen minskat men i de flesta andra länder så blir globaliseringen bara ett sätt att fortsätta på en kolonial ekonomisk modell där produktionsländernas fattiga inte får så mycket tillbaka, om ens något. Att vi i väst dessutom tror oss att klara oss utan elektronikindustri, utan textilindustri m.m. är också en feltanke. Dels gör det oss enormt sårbara, vi får inte fram skydsmasker för sjukvården som i pandemins inledning, vi får inte fram komponenter till våra bilar etc. och inte minst så tappar vi kunskap. Idag har länder såsom Indien och Kina kört förbi väst i hur man utvecklar kvalificerade produkter såsom bilar, mediciner och inte minst kvalificerad elektronik. De avancerade tjänster som skulle vara basen i det postindustriella samhället håller också på att flytta från oss.
Själv är jag övertygad om att det är bara industrisamhällen som kan upprätthålla en välfärdsstat. För industrisamhället är till skillnad från tjänstesamhället kunskapsintensiv, det finns en kompetens i utveckling och produktion som inte är enkelt utbytbar och därför kan arbetare och tjänstemän sätta helt andra krav mot såväl arbetssgivare som samhälle än i ett utpräglat service eller handelssamhälle. Det finns till och med ett egenintresse från företagsägarna att motverka missförhållanden. De första lagarna mot barnarbete i England skapades av högerregeringar som insåg att det barnarbete som nu synliggjordes var moraliskt och etiskt fel, tidigare hade barn utnyttjats i jordbruk etc. lika illa men så länge det var i familjens hägn så blundade man. På samma sätt så infördes de första allmänna pensionssystemet i Tyskland av den starkt fackföreningsfientliga järnkanslern Bismarck eftersom han realpolitiskt förstod den kraft som arbetarrörelsen genom den organisering som kom genom industrialiseringen skulle kunna hota hans egen makt.
Jag håller med dig om konsekvenserna om globaliseringen, men tror att själva grundtanken var att Västs kapitalister ville ha en större del av mervärdet av produktionen.
När du pratar om feodalkapitalismen i väst, då har jag bara Danmark att jämföra med, och statistik från övriga skandinaviska grannländer.
I mina ögon är Sverige Skandinaviens rövhul, en så absurd orättvis och ojämlik nation, så jag inte trodde det möjligt.
Helt paradoxalt dåligt avlönade medborgare, skrattretande pensionssystem, groteska bostadskostnader, ett förskräckligt skolsystem, ett fallerande vårdsystem, utan jämförelse hög kriminalitet, a-kassa med upp till – som i mitt tillfälle – 26 veckors väntetid på ersättning, apoteket där även standardmediciner utlöser väntetid och besked via sms när den kommer mm mm.
Om vi jämför med Danmark, och tar med den svaga svenska kronan, då är ingångslön i danske kronor för en outbildad Dkr.25.000.-, motsvarande SEK.37.500.-.
Min danska mamma har motsvarande SEK.21.000.- ut efter skatt i pension.
I Sverige är genomsnittliga pensionen för kvinnor SEK.10.800.- INNAN skatt, motsvarande Dkr.6.500.-
I början av milleniet ägde den rikaste decil 40 kroner av våran gemensamma hundralapp, idag är det runt 75-80 kronor, alla resten av oss medborgare har alltså en 20-25 kronor att dela på!
Om vi nu hade börjat tänka till, och förändrat ovanstående, skapat bättre förutsättningar för folkflertalet, i förhållande till fördelningspolitik mm, ja då hade det inte varit nödvändigt för så många att gynna exempelvis Kina, för då hade folkflertalet haft båda förutsättningar och överskott till att tänka lokalt, för att det således varit gynnsamt för precis folkflertalet.
Skandinaviens rövhål rent ut sagt 🇸🇪🌹🇩🇰
Word!
Men varför står exempelvis Danmark som lantbruksnation så mycket starkare än Sverige som indistrination?
Är det din tes om ”industrination” som gör sig gällande, i och med att lantbruk även det är produktion?
Varför är Sveriges krona så svag, om vi är bland de ”kompetenta”?
Jag kan inte svara exakt. Till viss del beror det på slumpen, men här är ett försök till svar.
Ekonomisk Prestation Trots Låg Statsskuld: En Jämförelse mellan Danmark och Sverige
Danmarks Ekonomiska Framgång Trots Låg Statsskuld:
1. Strukturella och Politiska Faktorer:
Danmarks ekonomiska framgång, trots en låg statsskuld, vilket ofta är ett tecken på åtstramningspolitik (austerity), kan tillskrivas flera strukturella och politiska faktorer. Trots att en låg statsskuld vanligtvis innebär begränsad statlig utgiftspolitik, har Danmark lyckats stimulera sin ekonomi genom strategiska investeringar och effektiv användning av resurser.
2. Investeringar i Teknologi och Innovation:
Danmark har gjort stora investeringar i teknologi och förnybar energi, särskilt inom vindkraft. Detta har inte bara skapat arbetstillfällen utan också gjort landet mindre beroende av importerad energi och gett dem en ledande roll i den globala övergången till hållbar energi (https://sv.wikipedia.org) (https://danmarksteknologihistorie.dk).
3. Flexibel Arbetsmarknad:
Den danska modellen, känd som ”flexicurity”, kombinerar en flexibel arbetsmarknad med ett starkt socialt skyddsnät. Detta gör att arbetskraften kan anpassa sig snabbt till förändringar, vilket stimulerar innovation och produktivitet utan att skapa stor arbetslöshet (https://danmarksteknologihistorie.dk).
4. Företagsklimat och Export:
Danmark har ett gynnsamt företagsklimat som uppmuntrar entreprenörskap och småföretagande. Landet har också en stark exportsektor som drar nytta av Danmarks geografiska och logistiska fördelar, vilket bidrar till ekonomisk stabilitet och tillväxt (https://tessin.com).
5. Stabil Bostadsmarknad:
En stabil och hälsosam bostadsmarknad har också bidragit till Danmarks ekonomiska stabilitet. Den långsamma och kontrollerade ökningen av bostadspriser har undvikit de stora bubblor som andra länder har upplevt, vilket har lett till en mer hållbar ekonomisk tillväxt (https://tessin.com).
Varför Sveriges Ekonomi har påverkats annorlunda:
1. Finanspolitiskt Ramverk och Austerity:
Sverige har sedan 1990-talet följt ett strängt finanspolitiskt ramverk som har inneburit hårda åtstramningar och en fokusering på att hålla statsskulden låg. Detta har begränsat offentliga utgifter och investeringar i kritiska sektorer som utbildning och sjukvård (https://grona.org).
2. Fokus på Exportnation:
Enligt Sven Grassman har Sveriges fokus på att bli en exportnation lett till att svenska varor går till utlandet medan inkomsterna främst gynnar de rika. Detta har skapat en obalans där den allmänna välfärden och inhemska investeringar har fått lida, vilket har påverkat den långsiktiga ekonomiska stabiliteten negativt (https://sv.wikipedia.org) (https://evagesfunderingar.wordpress.com).
3. Ekonomisk Struktur och Sociala Tjänster:
Sveriges strikta ekonomiska politik har inneburit besparingar inom välfärdssektorn, vilket har lett till försämrade offentliga tjänster och ökad ekonomisk osäkerhet bland befolkningen. Detta har skapat en negativ spiral där minskad offentlig investering har lett till lägre tillväxt och ökad social ojämlikhet (https://evagesfunderingar.wordpress.com) (https://biblioteket.stockholm.se).
Reinerts Analys: Stark Jordbruk och Industri
Ekonomisk Framgång med Fokus på Jordbruk och Industri:
Erik S. Reinert i ”Global Economy” betonar att en framgångsrik ekonomi ofta är beroende av både ett starkt jordbruk och en stark industri. Länder som har investerat i både jordbruk och industri har visat sig vara mer motståndskraftiga och framgångsrika på lång sikt. Jordbruket fungerar som en stabil grund för ekonomin, medan industrin driver innovation och tillväxt (https://wikipedia.org) (https://jewishbusinessnews.com).
Prispress på Svenskt Jordbruk:
Svenska jordbrukare har under lång tid utsatts för hård prispress, vilket har gjort det svårt för dem att konkurrera på lika villkor. Detta kan ha påverkat Sveriges ekonomiska utveckling negativt. Ett svagt jordbruk minskar landets förmåga att upprätthålla en balanserad ekonomisk tillväxt, eftersom jordbruket inte kan fungera som en stabil grund för ekonomin.
Skillnader i Exportframgångar:
Sverige lyckas sämre än Danmark att bli rik på export delvis på grund av att de ekonomiska vinsterna från exporten ofta går till de rikaste, istället för att återinvesteras i landet. Danmarks bättre exportframgångar kan också tillskrivas deras starkare jordbrukssektor och diversifierade ekonomiska struktur som gynnar småföretagare.
Småföretagares Framgång:
Sveriges småföretagare har haft det svårare än Danmarks, främst på grund av strikta regelverk och mindre stöd från staten. Danmarks företagsvänliga klimat har gjort det lättare för småföretag att växa och bidra till ekonomin (https://grona.org).
Tidölagets Investeringar och Ojämlikhet:
Enligt fakta från rapporten ”Var är produktiviteten?” har Tidölaget minimerat investeringar i produktionen för att öka ojämlikheten. Detta har ytterligare påverkat Sveriges ekonomiska tillväxt negativt (https://www.teknikforetagen.se/globalassets/rapporter–publikationer/ekonomisk-analys/var-ar-produktiviteten.pdf).
90-talskrisens Effekter:
90-talskrisen knäckte hundratusentals småföretagare och skapade massarbetslöshet. Den ekonomiska krisen ledde till en bopriskrasch med många förlustförsäljningar av hem och långvarig skuldsättning för många svenska hushåll (https://www.redjustice.net/den-som-ar-satt-i-skuld-ar-inte-fri/).
Bostadskostnader i Danmark:
Danmark har reglerat sina bostadskostnader genom att upprätthålla en stabil och kontrollerad bostadsmarknad. Den långsamma ökningen av bostadspriser har hjälpt till att undvika stora bubblor, vilket har bidragit till ekonomisk stabilitet (https://tessin.com).
Slutsats
Danmark och Sverige har haft olika ekonomiska strategier som har påverkat deras respektive framgångar. Danmark har lyckats bättre med investeringar i teknologi, en flexibel arbetsmarknad, och stöd till småföretagare, medan Sverige har påverkats negativt av strikt austerity och minskade investeringar i välfärd och teknologi. Skillnaderna beror alltså inte på att Sverige har för mycket välfärd, utan snarare på olika prioriteringar i ekonomisk politik och investeringar. Ibland går Danmark bättre och ibland Sverige, men de senaste årens sämre prestation i Sverige kan tillskrivas åtstramningspolitiken och bristande investeringar i ny teknologi och produktion.
För mer information, läs Sven Grassmans verk ”Det plundrade folkhemmet” och andra relevanta artiklar:
https://biblioteket.stockholm.se/titel/202077
https://tessin.com/
https://www.teknikforetagen.se/globalassets/rapporter–publikationer/ekonomisk-analys/var-ar-produktiviteten.pdf
https://www.redjustice.net/den-som-ar-satt-i-skuld-ar-inte-fri/