SISTA DAGEN ATT RÖSTA ÄR 9 JUNI.
Demokratin på Spel
EU-valet 2024 erbjuder en möjlighet att påverka Europas framtid. De rödgröna partierna, som Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet, står för demokrati, mänskliga rättigheter, mer jämlikhet och en humanare asylpolitik. Vänsterpartiet vill även ändra EU:s regler så att lägenhetshyrorna i Sverige ska kunna sjunka. Att rösta på de rödgröna partierna innebär att du stöder åtgärder som gynnar klimatet, främjar social rättvisa och stärker mänskliga rättigheter.
Klimat och Asyl
Vänsterpartiet vill satsa stort på klimatåtgärder och arbeta för att ta bort EU-regler som höjer svenska lägenhetshyror. De vill även tillåta mer statsstöd för Europas länders nationella innovation och produktion. Detta är viktigt för EU:s globala konkurrenskraft enligt ekonomen Mariana Mazzucato. Att rösta på de rödgröna är att stödja en hållbar framtid och en starkare ekonomi.
Extremhögern, med Sverigedemokraterna i spetsen, storsatsar för att dra EU i motsatt riktning. En högerextrem seger vore katastrofalt för jämlikheten, klimatet och flyktingar. EU:s nya migrations- och asylpakt riskerar att förvärra situationen vid Europas gränser och leda till fler brott mot mänskliga rättigheter. Vänsterpartiet och andra rödgröna partier vill se en humanare asylpolitik där människor på flykt välkomnas med värdighet och respekt. Mycket forskning visar också hur en stor invandring gynnar EU:s ekonomi, jobbtillfällen och produktion.
Ekonomisk Stabilitet
Flyktingar är en del av frågorna om demokratin i EU-valet. Flyktingar bidrar positivt till ekonomin, vilket författaren Peo Hansen visar i ”Migrationsmyten”. Europa behöver migranter för sin produktion och tillväxt. Genom att rösta på de rödgröna partierna stödjer du en politik som erkänner detta och främjar ekonomisk stabilitet genom inkluderande åtgärder.
Kampen om demokratin i EU-valet
Kampen om demokratin i EU-valetSläpp förlorarinställningen
Vänsterns syn på demokratin som en oövervinnerlig makt har stärkt unionens inflytande. Men det är dags att säga nej och kämpa för ett rött Europa.
Kunskapsbrist
Få känner till EU:s struktur, trots att unionen påverkar många svenska lagar. Boken ”Disciplinerad demokrati” av Jonas Elvander diskuterades, där han påpekar att svenskar är positiva till EU men ofta ovetande om dess verksamhet.
Historisk Bakgrund
Efter andra världskriget formades EU av europeiska federalister och nyliberaler, båda rädda för massdemokrati. Med Maastrichtfördraget 1993 blev åtstramande finanspolitik lag, och Sverige har sedan dess varit en stark förespråkare för nyliberalism inom EU.
Nuvarande Situation
Idag är det inte EU som driver på nyliberalism i Sverige, utan tvärtom. Sverige står i vägen för en solidarisk finanspolitik i Europa. Under pandemin pausades de strikta investeringsreglerna, och argument för stora investeringar för klimatet borde komma från vänstern.
Vänsterns Passivitet
Vänstern har genom att se EU:s regler som oövervinnerliga stärkt unionens makt. För att skapa ett progressivt Europa måste man våga bryta mot budgetreglerna och kämpa för förändring.
Enad Höger, Splittrad Vänster
Extremhögern har lyckats bygga en stark internationell rörelse inför Europavalet. Vänstern däremot har varit splittrad och fokuserat på nationella frågor. Vänsterpartiets väljare är positiva till EU, men partiet har inte fullt ut engagerat sig för en europeisk vänster.
Slutord
För att de rödgröna ska kunna omvandla EU till ett instrument för progressiv politik måste de våga ta upp kampen och samarbeta internationellt. Det är hög tid att släppa losermentaliteten och arbeta för ett rött Europa.
Sammanfattning
Din röst i EU-valet 2024 är viktigare än någonsin. Genom att rösta på de rödgröna partierna bidrar du till en mer jämlik, hållbar och rättvis framtid för Europa. Extremhögern hotar dessa värden, men din röst kan göra skillnad.
För mer information om varför EU-valet är avgörande, besök International Rescue Committee.
SISTA DAGEN ATT RÖSTA ÄR 9 JUNI.
Samtidigt måste man vara självkritisk. Vi har t.ex. det märkliga fenomenet att i Tyskland den s.k. vänstern är det mest krigsgalna vi har i Europa samtidigt som högern är för fred och avspänning.
Det är ett märkligt läge när en så osannolik figur som Josep Borrell ser sig tvingad att varna sina kolleger för att Europas gränslöst självgoda dubbelmoral håller på att ena hela världen emot oss, se https://responsiblestatecraft.org/munich-security-conference-gaza-israel/. Och det är den liberala centern, inklusive socialdemokrater, som står för detta.
Och samtidigt har vi fenomenet att ekonomin pekar neråt, delvis som en följd av krigshetsen. Detta uppenbarligen utan att den styrande koalitionen har något förslag till hur den kan vändas, i alla fall inget som ser trovärdigt ut.
Jag har skrivit det förr: vi har en skriande brist på trovärdiga program och rörelser som kan bära upp dom, se https://gemensam.wordpress.com/2023/02/08/den-allsidiga-krisen-kraver-en-ny-sorts-program/. Vi borde inte vara förvånade över valresultatet
Nyliberalism som dominerat EU och väst bäddar för högerextremism historiskt. Detta visste skaparna av åtstramningspolitiken efter första världskriget om. Jag är glad för att de rödgörna verkar ha gjort bra ifrån sig i Sverige. I EU verkrar maktbalansen inte förändras så mycket om inte de liberalkonservativa byter sida. Kanske kan det bli ett uppvaknande för de rödgröna och mittenpartierna i Europa att de måste gå mer vänsterut?
Politik på statsnivå, och ännu mer på globalregionnivå, är ett kompromissprojekt. Politiker kan bara kompromissa mellan program som redan finns. Och tyvärr finns inget som har tillräckligt starka krafter som vill slåss för det, utom kapitalisternas och övre medelklassens program.
Så beträffande ”gå mer vänsterut” förstår jag inte vad det betyder.
Som Johan Ehrenberg uttryckte det för många år sen: först vinner borgarna och försämrar mycket. Sen vinner sossarna och behåller borgarnas program och försämrar lite grann. Så vinner borgarna igenom och försämrar mycket. Så vinner sossarna och behåller borgarnas försämringar och försämrar ytterligare litegrann.
Det är bara kapitalister och övre medelklass som är politiskt mobiliserade, och då blir det så där.
PS. Jag kanske ska tillägga att de som skulle ha kunnat mobilisera för nånting annat, dvs i princip socialdemokraternas väljare, med lock och pock, med list och våld, har avmobiliserats och bundits till händer och fötter av det socialdemokratiska partiet. Och då talar jag inte i första hand om de fula metoderna, typ svartlistning, utan om de snälla, typ ”sitt still i båten ska vi fixa det här åt er, ni behöver inte göra någonting alls”. Sånt har visat sig livsfarligt!
Håller med.