Sydeuropa har en lättare industri än Nordeuropa. Samtidigt har de varit en viktig importör av nordeuropeiska produkter. Som sådan har de hållit igång sysselsättningen och vinsterna i Nordeuropa. Dock är lätt industri inte lika värdefull som vår tunga industri. Detta har gjort att vi i Nordeuropa behövt ge dem konsumtionslån för att kunna fortsätta att köpa våra produkter för att hålla uppe våra vinster. Nu när de inte har råd med detta, får de låna av oss för att betala tillbaka lånen vi gett dem för att de skulle kunna upprätthålla våra vinster i första taget.
Grekland håller sig även med en enormt stark och därför också dyr militär (som grekland lånat och lånar mycket till) som skydd för Europa mot Öst. Man må tycka vad man vill om behovet av detta skydd, men faktum är att det är tänkt att vara till också för vårt skydd i Väst- och Nordeuropa.
Sedan är delar av grekisk offentlig sektor ineffektiv. Skattesystemet fungerar dåligt. Men även om de sakerna behöver reformeras, så löser man inget genom att göra grekerna ännu fattigare. Fattiga konsumenter kan inte upprätthålla köpkraften tillräckligt för att upprätthålla sysselsättningen och vinsterna.
Grekland var högt belånat redan före finanskrisen som började i USA år 2008. Men lånesituationen blev ohållbar först i och med den krisens effekter på världsekonomin och Greklands ekonomi.
Finanskriser drabbar världen allt tätare och hårdare sedan Världskapitalet på 80-talet började att försöka minska lönekostnaderna i förhållande till vinstandelen. Problemet ligger i: Fattiga konsumenter kan inte konsumera tillräckligt för att hålla de ekonomiska hjulen rullande.
Detta har löst genom att Kapitalet erbjudit konsumenterna konsumtionslån. Men till slut skall lånen på lånen på lånen betalas tillbaka. När detta inte går, får vi en finanskris till.
Nationalstater är bäst på demokrati och välfärd. Men de behöver samarbeta för att se till så att det går bra för alla länder och människor ekonomiskt även om det kan få gå lite bättre för vissa. Blir skillnaderna för stora, drabbas vi alla av följderna i form av finanskriser, lägre vinster, lägre allmän köpkraft, terror, inbördeskrig, kriminalitet och massarbetslöshet.
Nästa kan kan det också vara vi som drabbas. Sveriges offentliga sektor är lågt belånad, men den privata sektorn är skyhögt belånad.
Sedan är det viktigast av allt orättvist och falsk matematik att den fattige ska vara så fattig och den rike så förbenat rik.