Deutschland
In der Geldauflieferungsstelle der Reichsbank in Berlin.
(Aufnahme: Oktober 1923)
6823
By Bundesarchiv, Bild 183-R1215–506 / CC-BY-SA 3.0, CC BY-SA 3.0 de, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=5436340
Kritiker av Modern Monetary Theory (MMT) använder ofta hyperinflationen i Weimar, Zimbabwe och Venezuela som argument mot underskottsstödd produktion. Men dessa kritiker har missuppfattat MMT och deras anklagelser är felaktiga.
Läs artikeln: https://www.parabol.press/myten-om-weimar-eller-varfor-inflation-egentligen-uppstar/
Mer inspiration
Inga statliga underskott – samhällets onödiga tvångströja
Motstånd mot underskott och investeringar ger recession i Sverige
Sverige rear ut våra företag och tillgångar
Finanskapitalism och feodalvälde i Väst mot industrikapitalism i öst
Eller: Om bara pengarna motsvarar det man har förmåga att tillverka på kort sikt och sälja så går allt bra. Finns det mer pengar än det finns att köpa för pengarna bli det inflation. Som t.ex. bankernas fastighetslån jämfört med aktuellt befintliga bostäder att köpa för lånen. I det fallet skulle det inte bli nån inflation (=höjda bostadspriser) om istället lånen gavs åt byggföretag.
Eller?
Det finns en okänd mängd som pengarna kan överskridaproduktionens storlek, men det är osäkert hur stor denna kan vara. Men det sunda är ju att lägga budgetökningar i ökad produktion. Att ge byggföretag attraktiva lån för nyproduktion är en form av sund investering.
Grundprincipen är att pengar som motsvaras av produktion inte leder till inflation. Sedan finns det ju ett visst behov av t.ex. privatsparande som inte leder till inflation. Det är osäkert var gränsen går där penningmängden blir för stor men historien visar att vi klarar en del för stor penningmängd. Bankränta är t.ex. pengar skapade utan någon skuldinnehavare vad jag förstår.
Men man ska inte vara för rädd för penningmängden för då hamnar man i Milton Friedmans idé om att låg- och medelinkomsttagare måste svälta för annars blir det inflation.
Chris Dillow hade nyligen en diskussion om detta där han hävdade att det inte blir nån bättre sjukvård bara för att man lägger mer pengar där; sjukvårdens kvalitet beror på hur många människor som arbetar med den, och de låter sig inte förmeras hur enkelt som helst. Se https://stumblingandmumbling.typepad.com/stumbling_and_mumbling/2023/05/no-magic-money-trees.html
Nu råkar just det exemplet vara fel enligt en norsk rapport som har kollat även på situationen i UK, se https://velferdsstaten.no/2023/06/06/rapport-den-internasjonale-velferdsprofitten-og-bendelormokonomien/. Där råkar det vara så att de ständiga nedskärningarna har lett till att massor av sjukvårdsutbildat folk har sökt sig till andra yrken. Alltså är det ganska lätt att få tillbaka dom genom att satsa mer pengar.
Fast då blir det ju mindre gjort i dom branscher dit dom flytt istället.
Det är produktionsresurserna som avgör hur mycket man kan göra, inte pengarna. Men pengar kan fungera som gödsel, för att få fart på produktionsresurser som annars ligger still.
Fast de flesta länder har väl ändå en stor skara arbetslösa som vi arbetsmarkandsutbildningar skulle kunna få de arbeten sjukvårdspersonal skulle lämna för att gå tillbaks till sjukvården.
Det tar ett tag. En sjuksköterskeutbildning, t.ex. tar tre år – utöver gymnasium med hyggliga betyg.
Jag tror också att vi behöver tekniska utbildningar av det slag dom har i Schweiz. Massor av människor är allergiska mot akademiska utbildningar och vill hellre göra något med sina händer. En teknisk industriarbetarutbildning i Schweiz är på många sätt fullt jämförbar med en civilingenjörsutbildning i Sverige, säger en av mina kompisar på KTH. Men de är helt annorlunda, appellerar till helt olika sorts människor.
Men hur ska man få överakademiserade politiker i Sverige att förstå det? I synnerhet när de har den s.k. bolognaprocessen i ryggen, som säger att alla yrken ska akademiseras?