Nationalekonomerna lär försöka lura i ekonomistudenterna att människan är en egoist som skiter i andra. Även om alla människor skulle vara egoister, så påstår jag att allas egoism inte yttrar sig på samma sätt. Den kortsiktigt rationelle och hänsynslöse storkapitalisten tänker endast på sin egen vinstmaximering och skiter i andra. Den fattige personen som skiter i andra skiter dock i sig själv. Den lågavlönade eller medelinkomsttagande personens rationella egoism är att det finns ett system som gör det drägligt för folkmajoriteten att leva i med en stark arbetsrätt, bra arbetsmiljö, reglerade hyresnivåer, en stor offentlig sektor som håller nere arbetslösheten och som stabiliserar köpkraften, socialförsäkringar för arbetslösa, sjuka och funktionshindrade etc behövande utifall att han själv eller hans närstående hamnar i dessa behov. Den rike kan ta hand om sig själv, men den fattige behöver ett hjälpande skyddssystem. Så låt inte nationalekonomernas lära om att människan är en egoist förleda er till att altruistiskt låta de rika maximera sin exploatering av folket.