Har du någonsin undrat varför vi borde satsa tid på ämnen som bild, slöjd och musik i skolan? Susanne Nyström tycker skolan borde ha mindre tid till kultur och elevens eget val, men vi kan ta en titt på hur kultur inte bara berikar våra liv utan också berikar vår inlärning.
Kulturen gör oss mänskliga
Så, varför är kultur så viktig? För att förstå detta måste vi först se på kulturen som en del av vår mänsklighet. Kultur definierar oss som människor, och den särskiljer oss från andra varelser. Genom konst och musik utforskar vi inte bara kreativitet, utan även vår historia och matematik. Kulturen fungerar som en tidsmaskin som bär med sig berättelser och kunskap från förr, och den ger oss insikter i komplexa ämnen.
Mer matnyttiga ämnen inte så bra
Vissa debattörer vill ha mer matnyttiga ämnen som webbdesign eller företagsekonomi i skolan. Men gemensamt för sådana mer matnyttiga ämnen är att de ofta vill gynna krematistiken. Krematistik var för grekerna en lägre form av ekonomi. Krematistik var konsten att lägga pengar på hög. Ekonomi är vetenskapen om samhället som ett gemensamt hus med lagar. Dessa lagar säger att om resurserna ständigt flödar till alla i samhället och naturen får sina behov tillfredsställda, förfaller huset. Läggs pengar på hög får det flödet i huset att avstanna.
Kultur och inlärning
Forskare som Elliot W. Eisner, James S. Catterall, och Dr. Shirley Brice Heath har övertygande visat att kulturutbildning har en djupgående påverkan på vår förmåga att lära oss och förstå andra ämnen. Deras forskning belyser hur konst, musik och kulturproduktion kan fördjupa vår kunskap i en mängd olika ämnen. Genom att delta i kulturella aktiviteter, som måleri och musik, öppnar vi dörrar till bättre förståelse för ämnen som matematik, historia och vetenskap.
Men hur påverkar kultur vår inlärning? David Rock, som har studerat hjärnans funktion, har visat att avslappnad lekfullhet är nyckeln till kreativ problemlösning. Fria aktiviteter ger oss möjlighet att slappna av och utforska med vårt kreativa sinne. Det hjälper oss att utveckla vår förmåga att lära och förstå komplexa ämnen på ett engagerande och nytt sätt.
En del av vår utveckling
Undervisning i kulturarvet är också en viktig aspekt av vår gemensamma framtid. Genom att lära våra barn att skapa, uppskatta och delta i kulturella uttryck skapar vi en kontinuitet som binder oss till tidigare generationers livsstil och erfarenheter.
Så, när Susanne Nyström ifrågasätter ämnena bild, slöjd och musik i skolan, missar hon kulturens värde som en grundpelare för vår mänsklighet och vår inlärning. Det är genom kulturen vi berikar våra liv och skapar en kunnigare och mer mångsidig framtid. Kultur i skolan är inte bara en nödvändig skatt – den är en nyckel till att förstå hela världen bättre och skapa en mer jämlik, fri, ansvarsfull och ekologisk morgondag.
Vi har redan ett problem med fingerblinda barn. Det ska vi inte förvärra!
Låt barnen lära sig arbeta med sina händer, trä en nål, sy, skruva, spika, tälja, arbeta med lera, uttrycka sig med färg, spela piano, spela gitarr, skriva för hand, knyta sina skor, vika och klippa. Varför skulle de inte ha rätt att utveckla finmotorik?
De bör också få uttrycka sig genom musik, konst, poesi osv. Om de dessutom får möjlighet att upptäcka och uppskatta andras verk så ger det en inre utveckling som är svår att mäta.
Dessutom är ämnen som slöjd en möjlighet att testa det man lärt sig i tex matten. Det gäller ju att kunna använda sina kunskaper i praktiken.
Så klokt sagt
Genom att utöva några instrument inom musik kan vi utvecklas inom historia matematik och forskning. Så om vi spelar gitarr kan vi bli duktigare I matematik. Om vi lär oss måla genom att använda motiv och färger kan vi bli duktiga i historia man läser ju även konsthistoria som handlar om olika konstilar och ser på kända konstnärers tavlor. Att utöva fria ämnen ger oss ökade möjligheter att utöva forskning inom våra ordinarie kunskaper.
Precis
Ju mer vi vet och kan desto bättre. Men det finns ett problem här. Skolledan börjar sätta in på högstadiet för majoriteten. För en del börjar den ännu tidigare, för en del börjar den först på gymnasiet, en del kanske klarar sig gymnasiet ut.
Och skolledan göra att det som skolan erbjuder blir liksom täckt av en grå filt. Det som har förekommit i skolsammanhang skyr man sen som vuxen, för det smakar plikt.
Det är en balansgång det här. För min del skulle jag helst se att skolan tog slut efter 6-7 år som på mina föräldrars tid, dvs 30-talet, alltså innan skolledan har hunnit slå till ordentligt. Sen bör det vara ett års obligatoriskt arbete med sånt som en 14-åring klarar av. Och sen ska samhället bjuda på vidareutbildning för alla som har insett att man inte kommer nånvart utan den.
Gärna i folkhögskoleform. Folkhögskolan skapade bland annat den intelligentaste politikergeneration vi har haft i det här landet.
Ligger något i det.