Ledande borgerliga debattörer hävdar att låga löner är nödvändigt för att integrera nyanlända. Naomi Abramowicz skriver i Göteborgs-Posten, den 7 januari 2016:
”Idén om att ha en arbetsmarknad med stora inkomstskillnader rimmar illa med den svenska idén om jämlikhet. Men det är en nödvändighet ifall fler människor ska ha en chans att komma in på arbetsmarknaden.”
Resonemanget bygger på ett logiskt felslut. Tanken är att sänkta lönekostnader ska öka arbetsgivarnas incitament att anställa. Dock är Sverige redan i dag en kunskapsnation som främst konkurrerar med kunskap, inte med låga löner. Låga löner leder till minskad köpkraft vilket skapar en negativ utveckling i ekonomin i stort. Efterfrågan på företagens varor och tjänster minskar vilket leder till ännu sämre möjligheter att anställa. Därtill skapar det sociala spänningar.
Abramowicz anser att Sverige kan hämta inspiration från Tyskland. Där finns så kallade mini-jobs. Arbeten som ger ca 4 000 kronor per månad. För att nå en skälig levnadsstandard får de anställda komplettera med försörjningsstöd (socialbidrag). Mot detta finns mycket att invända. The Guardian skriver att ekonomisk forskning visar att de tyska mini-jobben inte bidragit till det tyska ekonomiska undret. För att använda en moderat valslogan: ”Det ska löna sig att arbeta.”