Tyskland och Danmark är trötta på de sociala problemen med höga hyror och inför nu olika former av hyresregleringar. Kan inte Sverige lära sig av dessa länders erfarenheter? Kan vi inte vägra att införa marknadshyror i nyproduktion och hoppa över de punkterna i Januariöverenskommelsen?
I Danmark får nu hyresvärdar inte höja hyran under de första fem åren efter uppköp och/eller renovering ( https://www.hemhyra.se/nyheter/stopp-spekulation-och-snabba-hyreshojningar-danmark/ )
”Berlin inför en lag som stoppar hyreshöjningar, inför ett hyrestak och tvingar igenom sänkningar av hyror som ligger för högt över taket. ”
( https://www.hemhyra.se/nyheter/berlin-infor-hyrestak-vardar-tvingas-sanka-overhyror/ )
Om hyresvärden får mer makt över hyressättningen, kan hyrorna bli hur höga som helst enligt principen om tillgång och efterfrågan. Den som söker bostad kan ju inte sänka efterfrågan och välja att vara bostadslös utan allvarliga hälsorisker. I Asien där marknadshyror finns, kan en vanlig tvåa kosta 50 000 i månaden.
Drastiskt höjda hyror ger sannolikt:
- Trångboddhet som leder till sämre studiemiljö för unga fattiga och fler sjukdomar som den dödliga luftvägssjukdomen tuberkulos. Denna börjar redan spridas på vissa trångbodda ställen i Sverige
- Minskad konsumtion och färre arbetstillfällen i Sverige då den allmänna köpkraften minskar när hyran tar upp allt större del av inkomsten hos breda folklager
- Färre bostäder för att ju fler lägenheter som finns desto svårare är det för hyresvärden att pressa upp hyrorna. Detta samband är historiskt vanligt förekommande. Bl.a. i Sverige innan vi införde subventionerade, hyresreglerade hyresrätter för vanligt folk
- Ännu dyrare privatägda bostäder som villor och bostadsrätter. Alla kommer att göra allt för att slippa hyra sin bostad. Detta leder till mer privat överbelåning hos vanligt folk som desperat söker bostad. Detta kan leda till fler finanskrascher och personliga konkurser med skuldsättning för livet när folk vid nya lågkonjunkturer inte har råd att betala alla sina lån och särskilt då bostadslån
Lösningen är att minska ränteavdragen för privatägda bostäder för att låta dessa finansiera mer subventioner av hyresreglerade lägenheter.
Ändå måste man ju se pristak som ett misslyckande, oavsett vilka varor det handlar om. Skälet till att priset på mat gick upp vid missväxt förr i tiden var att det skördades för lite.
Bästa sättet att sänka hyrorna är att producera så många bostäder att utbudet motsvarar efterfrågan vid en rimlig prisnivå. Dvs underlätta byggande.
Och enligt både Boverket och byggbranschen är största hindret för byggande att det är för dyrt och svårt att göra en detaljplan. Det blir därför bara gjort om byggande kan garanteras. Dvs att det finns ett byggbolag som trycker på just där.
På 1880-90-talen lyckades Stockholm fördubbla sitt bostadsbestånd på ganska få år – utan att kvaliteten sänktes – åtminstone tycker vi nu att det som då producerades är bra. Orsaken var att man gjorde en stadsplan som var större än det som redan fanns, och lät tomtägarna sätta igång byggen utan annan koll än att man i efterhand kontrollerade att ingen brutit mot reglerna.
Vi kan göra så igen!
Vad jag vet varde flesta arbetarbostäder före miljonprogrammen på 1960-talen av uruusel kvalitet. Marknadslogiken funkar historiskt inte på hyresrättsmarknaden. Vid marknadshyror bygger fastighetsägarna bara så mycket att de fortfarande kan ta ut ockerhyror för en ytterst undermålig kvalitet.