I den senaste partiledardebatten tog Jan Björklund bladet från munnen och krävde marknadshyror i nybyggda lägenheter.
Vad skulle marknadshyror få för konsekvenser?
Skulle de privata byggbolagen täcka behovet av hyresrätter skulle hyresnivåerna gå ner vilket skulle minska de potentiella vinsterna. Eftersom det råder en bostadsbrist i över av hälften av landets kommuner skulle hyrorna höjas markant. De privata företagen är intresserade av vinstmaximering. Det finns alltså ett ekonomiskt incitament att upprätthålla en viss brist.
Vidare skulle bristen på bostäder leda till en minskad flexibilitet på arbetsmarknaden eftersom lägenheterna skulle bli för få och ha för höga hyror.
Konsekvensen skulle även bli en ökad trångboddhet och en senare etablering i vuxenlivet för unga vuxna. En ökad trångboddhet skulle dessutom leda till ökad risk för ohälsa med mindre utrymme för privatliv och studier.
Managementkonsultföretaget Ramböll skriver om marknadshyror att:
”Ett avskaffande av dagens hyressystem ger en samhällsekonomisk kostnad på minst 2,1 miljarder per år eller 10,1 miljarder över en femårs-period.”
Redan i dag är hyresnivåerna så höga att hyrorna för många hushåll utgör en stor del av hushållsbudgeten. Liberalernas förslag skulle höja hyrorna ännu mer. Hushållen skulle få lägre köpkraft och inte kunna bidra lika mycket till ekonomin i stort.
Marknadshyror är en nyliberal idé från högerpartiet Liberalerna.