Hans Blix tror på en fredligare värld trots pågående konflikter som Ukrainakriget. Blix är en känd jurist, tidigare internationellt ansvarig för nedrustning och förutvarande FN-tjänsteman. Blix argumenterar att kärnvapenhotet avskräcker från storskaliga krig. Men kärnvapen är i sig för farliga. Andra världskriget väckte mångas motstånd mot krig som lösning och har bidragit till krav på en fredligare värld.
Hopp om enkel annektering gick fel
Ukrainakriget då? Blix påpekar att Putin inte nödvändigtvis strävar efter att återupprätta det ryska imperiet. Han tror att anfallet mot Ukraina var tänkt som en ”militär specialoperation”. Putin hoppades uppnå liknande resultat som i Krim 2014 utan större blodsutgjutelse. Putin hade dock felaktig underrättelse om Ukrainas försvarsförmåga och västvärldens reaktion.
NATO:s expansion riskabel för freden
Blix är också skeptisk till Nato och dess expansion. Nato började som en nordatlantisk försvarsallians, men har utvidgat sin närvaro till Östersjön och möjligtvis Svarta havet. Därför känner Ryssland att NATO omringar sig. Blix påpekar att länder har rätt att gå med i Nato. Men NATO bör också vara försiktiga med sina beslut för att undvika onödiga spänningar och konflikter, liknande Kubakrisen 1962.
Blix betonar att det är viktigt att försöka förstå Putins agerande utan att rättfärdiga det olagliga anfallet mot Ukraina. Blix och jag stöder biståndet till Ukraina till 100 procent.
Brutalt krig mellan Hamas och Israel
Vi såg nu i oktober 2023 ett nytt krig mellan Hamas och Israel där civila tyvärr attackerats. Vad ska vi göra i en värld av sinande resurser med skenande ojämlikhet där de rikas lyxkonsumtion äventyrar freden, folkhälsan och klimatet på jorden?
Kärnvapenhot, spridningen av massförstörelseteknik och AI-krigsteknik
I Max Tegmarks bok ”Den andra maskinåldern” diskuteras flera viktiga ämnen som rör kärnvapenhot, spridningen av massförstörelseteknik och AI-krigsteknik:
- Kärnvapenhot: Tegmark påpekar att även om kalla kriget är över, så kvarstår hotet från kärnvapen. Han betonar att kärnvapen fortfarande utgör en av de mest akuta och förödande hoten mot mänskligheten. Spridningen av kärnvapen till nya aktörer och risken för oavsiktlig användning är allvarliga bekymmer.
- Spridning av massförstörelseteknik: Utöver kärnvapen diskuterar Tegmark även risken med spridningen av andra massförstörelsetekniker, inklusive biologiska och kemiska vapen. Han påpekar att teknologiska framsteg kan göra det enklare för mindre aktörer att skaffa sig tillgång till dessa farliga vapen och att detta utgör ett betydande hot mot global säkerhet.
- AI-krigsteknik: Tegmark diskuterar även användningen av artificiell intelligens i militära sammanhang. Han varnar för att om AI inte används ansvarsfullt och regleras korrekt, kan det leda till utvecklingen av autonoma vapensystem som kan vara svåra att kontrollera och som kan öka risken för konflikter.
Ett socialt och grönt produktionsmål för världen
För att hantera de komplexa utmaningarna i en värld av ojämlikhet och ökad teknologisk kapacitet är det viktigt att tänka på flera aspekter:
- Progressiva skatter och större skatter på stort kapital: Genom att införa progressiva skattesystem och öka beskattningen av stora förmögenheter kan samhällen finansiera sociala program och investeringar som främjar jämlikhet och välfärd.
- Produktionsinriktade statliga underskott: Att använda statliga underskott för att finansiera produktiva investeringar kan stimulera ekonomin och skapa arbetstillfällen.
- Övergivande av tillväxtekonomin: Att förflytta fokus från en oändlig tillväxtmodell till en mer hållbar produktions- och konsumtionsmodell kan bidra till att bevara miljön och minska klimatförändringarna.
- Internationell solidaritet: Att främja samarbete och solidaritet mellan länder är avgörande för att lösa globala utmaningar som klimatförändringar och fred.
Slutsats
Genom att implementera sådana politiska åtgärder och strategier kan samhällen arbeta mot en mer jämlik och hållbar värld som främjar fred, folkhälsa och klimatstabilitet. Detta kan skapa en värld med ökad frihet, trygghet och jämlikhet, samtidigt som den räddar vår planet från miljöförstöring och klimatkrisen.
Intressant och ganska logiskt.
Frågan är vad som är bistånd till Ukraina och vad som inte är det.
Militärt bistånd förlänger ett krig som Ukraina inte kan vinna, bland annat för att Ryssland är så mycket större. Och ju längre kriget håller på, desto mer förött och skuldsatt blir landet, desto fler dör, och desto mer övertag får Ryssland i det slutliga fredsavtalet. För ett sånt blir det givetvis, så småningom.
Och det var löfte om militärt bistånd som fick Ukraina att vägra skriva på fredsavtalet i april 22. Ett löfte som sen Natoländerna inte klarade av att leva upp till, men det är en annan sak.
Ett verkligt bistånd borde vara diplomatiskt och gå ut på fred så omedelbart som möjligt, med så lite eftergifter som möjligt.
Men frågan är om Natoländerna har någon som helst förhandlingsmakt kvar. Asiaterna behandlar dom som idioter som har alldeles för hög tanke om sig själva. Och de har gud hjälpe mig rätt.