En ideologi hos makten som gynnar arbetstagarna måste styra den tekniska utvecklingen. Det avgör om vi får en rättvisare värld. Tekniska framsteg har inte alltid inneburit bättre arbetsvillkor eller högre löner för alla. Vi måste utveckla innovationer som hjälper arbetare att bli bättre på sina uppgifter, inte bara ersätta dem med automatisering. Då skulle teknologin stärka och komplettera den mänskliga arbetskraften, istället för att ta bort behovet av den.
Folkvänlig ideologi hos makten central
En sådan ideologi måste vägleda politiska beslut. Samhällets institutioner måste se till att arbetstagare får del av produktivitetens frukter genom förbättrade arbetsvillkor, förbättrad löneförhandlingsstärkande välfärd, högre löner och mer inflytande. Detta skulle skjuta produktiviteten, välfärden och demokratin i höjden. Om makten använder tekniken på rätt sätt, kan den skapa fler bra arbeten och bidra till en mer inkluderande ekonomi. Acemoglu och Johnsons forskning, som får Svensk Riksbanks pris i ekonomi till Alfred E. Nobels minne år 2024, visar just detta. Utan en ideologisk vilja hos makten att fördela resurserna rättvist riskerar vi att tekniska framsteg bara gynnar de rikaste och mest välmående delarna av samhället. Hur uppstår då en sådan ideologisk vilja hos makten?
Möten med fria folk sådde frön
David Graebers och David Wengrows bok ”The Dawn of Everything” ger en historisk kontext till denna diskussion. Kolonisatörernas möten med olika utvecklade, jämlika och fria folk, speciellt i nordöstra Amerika, väckte ett utbrett missnöje med Europas hierarkiska, diktatoriska och exploaterande ekonomi. Detta missnöje influerade tänkare som Rousseau och Marx, som i sin tur påverkade välfärdsutvecklingen och arbetarrörelserna från 1800-talet och framåt.
Gräsrötternas uppgång och fall
Detta födde gräsrotsrörelser som nykterhetsrörelsen, fackföreningarna och frikyrkorna. Dessa drev på samhällsutvecklingen och socialdemokratin föddes. Denna typ av gräsrotsrörelser bidrog till de stora välfärdsreformer som höjde produktiviteten och välfärden under keynesianismen efter andra världskriget. Men när dessa rörelser professionaliserades och distanserade sig från vanliga människor, runt 1980, tog makten över igen och sänkte folkets del av den ekonomiska kakan, även om detta minskade produktiviteten.
Arbetare förena er
Nu, mer än någonsin, måste vi organisera oss igen. Vi måste öka den kollektiva folkbildningen. Protestera mot nedskärningarna i välfärden, avregleringen av arbetsrätten, minskningen av den sysselsättningsskapande offentliga sektorn och inskränkningarna i demokratin. Vi har makten att påverka! Det är upp till oss gräsrötter. Tillsammans kan vi skapa det ideologiska ramverk som kan styra teknikutvecklingen i en riktning som gynnar alla, inte bara de rika och mäktiga.
Mer läsning
Kungliga vetenskapsakademins text om 2024 års ekonomipris
Inspirerande med ett vettigt Nobelpris i ekonomi!
Ja till skillnad från de första som gick till Milton Friedman eller priset 2022 som gav privatbanker carte blanche och sade att de var perfekta vad de än gjorde ( http://www.redjustice.net/underskott )
👍👍👍
Mycket bra gjort. Bra analys 👍👍🤗👍
<3
Det är i och för sig en del andra vettiga personer som också har fått det falska nobelpriset, t.ex. William Vickrey, Amartya Sen och Elinor Ostrom. Men det hindrar ju inte att Bo Rothstein har rätt – om ett pris ska gå till den som har gjort mänskligheten största nyttan så är ett pris i ekonomi alldeles fel: https://gemensam.wordpress.com/2015/10/28/det-falska-nobelpriset-antligen-utmanat/.
Men ideologi föds ur praktik. Sätt igång med praktiken – att bekämpa nedskärningar, outsourcingar och ojämlikhet – så lär ideologin formulera sig.
Precis