Offentlig sektor behövs för ny teknik

Som ni kanske kommer ihåg från gymnasieböckerna ledde kapplöpningen mellan de utvecklade staterna under kalla kriget till tekniska landvinningar. Dessa uppfinningar kom samhället och näringslivet till del. Näringslivet kunde skapa stora vinster. Den italiensk-amerikanska ekonomiprofessorn Mariana Mazzucato har i boken ”Entreprenörsstaten” avhandlat det här fenomenet. Mycket annan forskning visar också att produktutveckling av konkurrenskraftig ny teknik och epokgörande läkemedel är väldigt är svårt för ett företag på egen hand. Väldigt många nya utvecklingsidéer går i putten. Det är svårt för företag att utveckla nya vinstgivande produkter utan statligt stöd.

Mazzucato har djupstuderat vem som egentligen utvecklar nya tekniska innovationer. Är det staten eller kapitalet? Svaret är staten. I USA har vi NASA som stått för mycket av vapen- och rymdforskning. USA:s näringsliv har fått andra produkter därifrån. För den liberalkapitalistiska ideologin är det viktigt att företag inte ses som oförmögna eftersom kritiken mot kommunismen var att staten inte kunde utveckla nya produkter lika effektivt som företagen. Mazzucato visar att företagen är i stort sett oförmögna att utveckla betydande teknik eller andra innovationer. För att försvara den liberalkapitalistiska ideologin får olika företag ta åt sig åt äran för viktiga statliga tekniska tekniska landvinningar.

NASA:s samarbete med DARPA

NASA har även samarbetat med den amerikanska statens militära forskningsverksamhet DARPA och olika stora myndigheter. Tillsammans har de utvecklat ny teknik så som datorer, jetplan, civil kärnkraft, laser- och bioteknik: ”DARPA skapades för att säkra USA:s överlägsenhet inom huvudsakligen (men inte enbart) teknikrelaterade sektorer och har alltid varit offensivt uppdragsinriktat.” DARPA har 240 anställda och 3 miljarder dollar om året i budget. De är ändå mycket kostnadseffektiva. De sysslar inte bara med långsiktig forskningsfinansiering och viktig långsiktig grundforskning utan ger även etableringsstöd till nya företag. Ett exempel på ett stort företag som har utvecklats genom olika former av stöd indirekt eller direkt är Apple och dess persondator.

DARPA uppstod runt andra världskriget. Reagan var dock inte så mycket för fri marknadsutveckling för produktutveckling som propagandan gav sken av. Han kombinerade och vidareutvecklade DARPA med SBIR (det offentliga forsknings- och innovationsstödet till småföretag). Programmet hjälper entreprenörer i uppstarten med en budget på över 2 miljarder dollar om året till stöd för högteknologiska företag.

Företag klarar inte utan omfattande statliga finansierings- och grundforskningsstöd att utveckla den teknik som ett lands näringsliv behöver för att hävda sig i den internationella konkurrensen. Vill vi i Sverige klara den internationella konkurrensen bör vi inrätta liknande statliga finansierings- och forskningsinstitut. En stor offentlig sektor behövs.

Har Sverige som stat då råd att satsa på forskning?

Vi har råd med arbetsprojekt

Staten kan ta till underskott för få råd med ett program för offentliga arbetsprojekt i syfte att stimulera ekonomin i samhället. Då har de nya pengarna samband med en ökad produktivitet.

Inflationsrisken är större om man skapar pengar utan att mängden arbete, produkter och tjänster samtidigt ökar.

Men går staten med underskott för offentliga projekt är det inga problem att expandera ekonomin på detta sätt.

Modern penningteori

Läs ”Underskottsmyten” av ekonomen Stephanie Kelton om den allom rikedomsskapande kraften i nationellt styrda och ägda centralbanker.

Boken behandlar Modern penningteori. Den visar att i takt med att ekonomin växer måste staten gå med underskott för att ekonomin ska kunna fortsätta växa. Skatt omfördelar bara gamla pengar. När ekonomin ska växa, behöver samhället nya pengar t.ex. genom att staten skuldsätter sig hos sig själv. Ökar vi produktiviteten genom att satsa på forskning eller genom att bygga bostäder, kan staten skapa pengar för detta utan en större risk för inflation.

Om staten inte går med underskott, kommer de privata företags- och privatpersonshushållen att behöva göra det.

Bara två konton

Motsatsen till ett kontoinnehav är att någon annan har en skuld till dig. Eftersom det sammanfattat bara finns två konton i en ekonomi, det offentliga kontot och det privata, motsvaras överskott i det offentliga av underskott i det privata och vice versa. Det privata kontot kan till skillnad från en stat stödd av en nationell centralbank gå i konkurs. Sedan går statliga underskott mer till allmännyttigheter och empiri visar att statliga underskott har större ekonomisk drivkraft för samhället. Därför är det bättre om staten går med underskott istället för det privata kontot. Ett sunt underskott är ett för att program för att bygga bostäder med statlig bostadssubvention.

Så att staten går med underskott för att få igång forskningsprojekt och för att rädda oss från en finanskrasch är på sikt enda vägen.

Gränsen för hur mycket pengar vi kan trycka går vid att den inte får överskrida samhällsekonomins och -sysselsättningens tillväxttakt så att det blir inflation. Men Kelton visar med mycket empiri att det oftast inte blir inflation.

Läs om covidinflationen och hur den inte motbevisar det ovanstående sagda.