Vid bra arbetsvillkor fungerar vi bättre. Vi är mer kreativa, känner större tillfredsställelse och är mindre lättstötta. Nästan en av tre anställda upplevde arbetsrelaterad ohälsa i Sverige år 2021.
Arbetsplatskulturen i Sverige behöver förändras. Här kan facket spela en viktig roll. Liksom det dagliga samtalet på arbetsplatsen. De anställda måste våga ha synpunkter på verksamheten utan risk för en sämre löneutveckling eller negativ särbehandling. Ett konstruktivt sätt att förbättra arbetsklimatet är att punkta ned vad som skulle kunna bli bättre och hur det skulle kunna gå till.
Arbete befrämjar hälsa och välstånd samt förhindrar månget tillfälle till synd
När det handlar om människor med psykiska problem, dem som lever i relativ fattigdom eller är beroende av välfärdssystemet, framställs arbete ofta som en mirakellösning. Svensk ideologi dyrkar Arbete med stor bokstav och ser det som en självklar väg till hälsa och oberoende. Men verkligheten är mer komplex.
Arbetets mörka sidor och ökande stress
Många arbeten är idag farligare för den psykiska hälsan än arbetslöshet. Stressiga och osäkra jobb med dålig lön, höga krav och liten möjlighet att påverka arbetets innehåll är vanliga och skapar både ohälsa och otrygghet. Bengt Starrin har visat att sådana arbetsvillkor är skadliga, inte bara för individen utan också för samhället. Låglönejobb på deltid täcker ofta inte ens grundläggande levnadskostnader. Dessutom tillkommer utgifter för arbetskläder, resor och fackavgifter, vilket gör att det ibland blir dyrare att arbeta än att vara arbetslös.
Försämringar sedan 2006
När Fredrik Reinfeldt tillträdde 2006 påbörjades en systematisk nedmontering av sjukförsäkring och a-kassa. Många blev utförsäkrade och tvingades till ekonomiskt och socialt utanförskap. Trots detta har arbetslösheten inte försvunnit. 2024 ligger den runt 8,5%, och långtidsarbetslösheten är hög. Vill man ha full sysselsättning krävs investeringar i offentlig sektor, något vi såg under välfärdsåren 1930-1973 då Sverige hade låg arbetslöshet och hög produktivitet.
Inkomstfördelning
Medianlönen i Sverige var 35 600 kronor per månad år 2021.
Under 20 000 kronor per månad: Enligt SCB:s statistik för 2021 hade cirka 10 procent av befolkningen en sammanräknad förvärvsinkomst under 200 000 kronor per år, vilket motsvarar ungefär 16 667 kronor per månad. Statistikdatabasen
Över 50 000 kronor per månad: Personer i den översta decilen (topp 10 procent) hade en årsinkomst på minst cirka 600 000 kronor, vilket motsvarar 50 000 kronor per månad.
Över 100 000 kronor per månad: Personer i den översta percentilen (topp 1 procent) hade en årsinkomst på minst 1 215 000 kronor, vilket motsvarar drygt 100 000 kronor per månad.
Personer med låg ekonomisk standard:
Låg ekonomisk standard definieras som en inkomst under 60 procent av medianinkomsten på riksnivå. Enligt SCB:s statistik för 2021 levde cirka 14 procent av befolkningen med låg ekonomisk standard.
Observera att inkomststatistik kan variera beroende på källor och insamlingsmetoder. För den mest aktuella och detaljerade informationen rekommenderas att konsultera SCB:s officiella statistik.
Långtidssjukskrivningar – en historisk nödvändighet
Även under välfärdsåren var långtidssjukskrivningar en nödvändig del av systemet, särskilt för dem som slitits ut av hårt arbete inom industrin eller omsorgen. De höga produktivitetskraven gjorde att vissa blev permanent utslagna, men samhället fanns där för att stötta dem.
Från luffare till dagens utsatta
På 1800-talet, innan socialförsäkringarna, blev de utslagna ofta luffare. Dessa människor, som saknade både hem och försörjning, vandrade runt i landet och erbjöd sin arbetskraft mot mat och logi. Luffarnas villkor var hårda – de levde på samhällets yttersta marginaler, utan trygghet eller möjlighet att påverka sin situation. Dagens motsvarighet är de som faller mellan stolarna i vårt välfärdssystem och inte får sjukskrivning eller ersättning, trots att arbetslivet krossat dem.
Rika blir rikare, fattiga blir fattigare
Samtidigt har de senaste årens politik skapat fler dollarmiljonärer än någonsin i Sverige. År 2023 hade Sverige 575 000 dollarmiljonärer, en konsekvens av skattesänkningar för höginkomsttagare och nedskärningar för vanligt folk. Denna utveckling har bidragit till en ökande ekonomisk ojämlikhet och ett hårdare samhällsklimat.
Alliansen gick till val på att Sverige inte hade råd med ett utanförskap på några hundratusen. Men Sverige hade 2022 542 miljardärer. Under pandemin ökade antalet med 336 stycken. 81 av dess miljardärer är dollarmiljardärer och äger tillsammans 49 % av Sveriges BNP. (Aftonbladet)
Arbetet som tvång, inte rättighet
Idag tvingas arbetslösa genom CV-kurser, jobbcoaching och en mängd aktiviteter som ofta känns mer symboliska än effektiva. Detta påminner om 1800-talets fattigvårdspolitik, där man skilde de ”värdiga” fattiga från de ”ovärdiga”. Istället för att hjälpa människor att få ett arbete med goda villkor har rätten till arbete blivit ett tvång i ett samhälle där trygghetssystemen är på väg att urholkas.
Varför så långa arbetsveckor och hög pensionsålder?
Arbetarrörelsen kämpade historiskt för kortare arbetstider, längre semestrar och rätten till pension. Men i dagens nyliberala Sverige är dessa frågor svåra att diskutera. Istället för att förbättra villkoren för dem som arbetar och bygga ut trygghetssystemen, skapar vi en allt mer utsatt grupp människor som inte får del av samhällets resurser.
En ny riktning behövs
För att skapa ett hållbart samhälle krävs en politik som prioriterar människors hälsa och värdighet framför jakten på kortsiktig ekonomisk effektivitet. Vi behöver en utbyggd offentlig sektor, rättvisa arbetsvillkor och en trygg sjukförsäkring och a-kassa som människor kan leva på. Endast så kan vi skapa ett samhälle där alla har en plats och där ingen tvingas bli luffare på grund av ett system som misslyckats. Gå med i ett politiskt parti och var obekväm för partiet. Kräv folkets, naturens och invandrarnas rätt.
Det finns många vägar till ett bättre arbetsvillkor. Uppmuntran och konstruktiv kritik från ledningen är i alla händelser bättre än hets och stress.
Men goda arbetsvillkor hänger också samman med en hög a-kassa som fångar upp i stort sett alla arbetslösa och en väl tilltagen och rättssäker sjukpeng samt sjukersättning. Alliansen-regeringen 2006-2014 kände till detta. De visste att när de sänkte socialförsäkringar och bidrag (genom förändrade beräkningsgrunder sänktes även sjukpengen och utförsäkringar sattes i system) skulle detta pressa ned folks reservationslön. Det är den lägsta lön folk kan tänka sig när de söker ett nytt arbete. Men en minimal och otrygg välfärd gör också att många sannolikt accepterar ohälsosamma arbetsplatser för länge med digra konsekvenser för dem och samhället.
Så att hjälpa arbetssökande och sjuka tillbaks till hälsa och ett friskt arbetsliv samt att ge dem som bränts ut fysiskt eller psykiskt av sitt hårda arbete en värdig sjukersättning hög nog att inte göra dem till fattigpensionärer vid 65, det har vi inte råd med. Men att skapa en klass på över hundratusen rentierer och att återinföra skatteprivilegier för gamla slott och herresäten. Det har vi råd med. Vi har råd att i praktiken återinföra adeln men inte att ta hand om våra arbetslösa, sjuka och utslitna.
Samtidigt gör samhällen med stora förmögenhetsklyftor att alla även de allra rikaste mår psykiskt och fysiskt sämre och att även de allra rikaste får en förkortad livslängd. Så vi kan rasera skeppet för alla men inte ge våra utsatta vettiga förutsättningar i arbetslivet. Bra jobbat!
Det är falska myter som säger att vi inte har råd med välfärden. Att nedmontera våra arbetsvillkor för att maximera ägarens rätt till avkastning är en ovetenskaplig idé.
Vissa förbättringar har de rödgröna lyckats åstadkomma, men betydligt mindre än om folket röstat för att ge dem en majoritet av rösterna i riksdagen.
Vill du engagera dig fackligt? Här hittar du samlad information om de olika fackförbunden.