Krig & Fred nr 2/2025 – Sammanfattning
Tidskriften Krig & Fred fortsätter att växa och har nu även tagit över som nyhetsbrev för tidigare medlemmar i Pennan & Svärdet. Syftet är att hålla svensk militärhistoria levande genom artiklar om historia, försvar och säkerhetspolitik.
Ett av numrets huvudämnen är svensk luftmakt, där utvecklingen från kalla kriget till dagens Gripen E beskrivs. Sverige gick från att ha ett av världens största flygvapen till att satsa på teknologisk överlägsenhet med Gripen-systemet. Artikeln lyfter även Sveriges strategi att sprida ut sina baser och anpassa flygplanen för korta start- och landningsbanor.
Vidare granskas Rysslands militära upprustning, särskilt flottans expansion i Östersjön, Svarta havet och Arktis. Ukraina-kriget har visat både styrkor och svagheter i den ryska flottans förmåga att hantera nya hot, såsom drönarattacker.
I en historisk artikel diskuteras Sveriges insats i Nordafrika 1802, där Sverige deltog i en militär operation mot sjörövare tillsammans med USA. Artikeln ger en bild av hur sjömakterna försökte hantera det hot som nordafrikanska pirater utgjorde mot handeln.
En annan viktig artikel handlar om specialförbandens roll i modern krigföring. Svenska och internationella specialstyrkor har blivit allt viktigare i hybridkrigföring och insatser där konventionella arméer inte är optimala. Artikeln beskriver bland annat Särskilda operationsgruppen (SOG) och deras roll i dagens säkerhetsläge.
Vidare granskas myten om Schlieffenplanen, den tyska strategin från första världskriget, som många historiker nu menar var mindre genomtänkt än vad efterkrigstidens historieskrivning har påstått.
Slutligen berättas den dramatiska historien om Osowiec 1915, där ryska soldater, trots att de drabbats av klorgas, genomförde ett motanfall och chockade de tyska styrkorna.
Numret avslutas med en djupdykning i Sveriges historiska armé, dess storlek under stormaktstiden och hur indelningsverket möjliggjorde en av Europas starkaste militära styrkor.
1. Svensk luftmakt under kalla kriget
Sveriges flygvapen och luftvärn utvecklades snabbt under kalla kriget. Från att ha varit beroende av utländska motorer och elektronik byggde Sverige en världsledande försvarsindustri. Stridsflygplan som Draken och Viggen var tekniskt avancerade, och baserna var utspridda för att minska sårbarheten. Sverige hade incidentberedskap dygnet runt och stod redo att möta hot från öst. Det svenska flygvapnet beskrevs på 1950-talet som världens fjärde största och spelade en nyckelroll i det nationella försvaret.
2. Svensk-amerikanskt anfall i Nordafrika 1802
Sverige deltog i en militär insats mot sjörövare i Libyen 1802, tillsammans med USA. Nordafrikanska pirater kapade handelsfartyg och sålde besättningar som slavar. Sverige försökte lösa problemet diplomatiskt, men när det misslyckades skickades en örlogseskader. Trots hårda förhandlingar tvingades Sverige betala en årlig tribut för att säkra sina sjöfartslinjer. Operationen var en del av en större konflikt där även USA bekämpade samma pirater.
3. Myten om Schlieffenplanen
Det är en utbredd uppfattning att Tysklands strategi 1914 var en detaljerad och långt förberedd plan att snabbt besegra Frankrike. Men historikern Terence Zuber ifrågasätter detta. Hans forskning visar att det fanns flera brister i planen, som att Tyskland aldrig hade tillräckligt många trupper. Schlieffenplanen blev istället en efterhandskonstruktion, delvis för att skylla nederlaget på felaktig taktik. Debatten fortsätter, men mycket pekar på att Tyskland var mer osäkert inför kriget än vad många trott.
4. De döda männens anfall – Osowiec 1915
Vid fästningen Osowiec i Polen utkämpades en unik strid under första världskriget. Tyska styrkor använde klorgas för att slå ut ryska försvarare, men överlevande soldater genomförde ett motanfall trots svåra skador. De beskrivs som ”levande döda”, täckta av blod och gasbrännskador. Tyskarna chockades och drog sig tillbaka. Slaget har blivit en myt om okuvlig stridsvilja och är en av de mest dramatiska episoderna i krigshistorien.
5. När Sveriges armé var störst
Under stormaktstiden (1611–1721) var Sveriges armé en av Europas mest slagkraftiga. Karl XI införde det indelta systemet, där soldater fick mark att bruka i fredstid och var redo för krig vid behov. Detta system gjorde Sverige självförsörjande på soldater och var en viktig faktor i landets militära framgångar. Armén var särskilt känd för sin disciplin och användningen av taktiker som karolinsk chock, där infanteriet gick till direktanfall istället för att förlita sig på musköteld. Under Karl XII:s tid kunde Sverige mobilisera över 100 000 man – en enorm styrka för ett land med bara några miljoner invånare. Dock ledde ständiga krig och stora förluster till att systemet kollapsade efter slaget vid Poltava 1709. Den svenska armén förblev stark men var aldrig lika stor igen.
8. Gripen E – framtidens svenska stridsflyg
Saab Gripen E är Sveriges modernaste stridsflygplan och en vidareutveckling av tidigare Gripen-modeller. Planet är anpassat för att möta moderna hotbilder, med avancerade sensorer, stealth-teknologi och förbättrad beväpning. Gripen E kan verka från korta banor och vägbaser, vilket gör det svårt att slå ut vid en konflikt. Flygplanet är också utvecklat med en öppen systemarkitektur, vilket betyder att det enkelt kan uppgraderas med ny teknik. Exportmässigt har Gripen haft blandad framgång – Brasilien har köpt ett antal plan, medan Finland och Schweiz har valt andra alternativ. Sverige ser Gripen E som en viktig del av sin försvarsförmåga och fortsätter investera i flygplanets utveckling.
9. Ryska flottans återkomst
Efter Sovjetunionens fall minskade den ryska flottans kapacitet drastiskt, med många fartyg liggande oanvända i hamn. Under 2000-talet har Ryssland dock satsat stort på att modernisera sin flotta. Nya ubåtar och ytfartyg har byggts, med fokus på långdistansrobotar och ökad operativ räckvidd. Den ryska flottan är idag särskilt aktiv i Östersjön, Svarta havet och Arktis, där den utmanar västliga intressen. Kriget i Ukraina har visat att flottan spelar en avgörande roll i Rysslands militära strategi, med långdistansrobotattacker från Svarta havet. Samtidigt har ukrainska drönare och sjörobotar lyckats skada flera ryska fartyg, vilket visar på nya hot mot traditionella flottstyrkor. Ryssland satsar nu på mer asymmetrisk krigföring till havs.
10. Specialförbandens roll i modern krigföring
Specialförband som svenska SOG (Särskilda operationsgruppen) och amerikanska Navy SEALs har blivit allt viktigare i moderna konflikter. Dessa enheter utför hemliga insatser, sabotage och underrättelseoperationer bakom fiendens linjer. En stor fördel med specialförband är deras rörlighet och förmåga att slå mot strategiska mål med minimal insats. De har spelat en avgörande roll i krigen i Irak och Afghanistan, där de bekämpat terrorister och tränat lokala styrkor. I dagens säkerhetsläge används specialförband även för hybridkrigföring, där de kan agera utan att officiellt knytas till en nation. Sverige har ökat sin satsning på specialförband, särskilt efter det förändrade säkerhetsläget i Europa.