Sanningen om invandringen

En konservativ uppfattning är att ett land antingen kan ha en hållbar välfärdsstat eller höga invandringsnivåer. Men den synen är felaktig. Faktum är att vi kan uppnå både en välfungerande välfärdsstat och en ökad invandring. Genom att använda progressiva skatter och statliga underskott för att satsa på att få alla i samhället att må bra och fungera bra, kan vi se effekter som förbättrade forskningsresultat också inom teknologi, energi och läkemedel, minskade sociala problem, ökad produktivitet, förbättrad folkhälsa och reducerad gängbrottslighet.

Invandrare är inte någon belastning

Det är sant att vissa inom högern ser invandrare och flyktingar som en belastning. Men om vi tänker efter ser vi att de personer de kallar en belastning faktiskt spelar en viktig roll i samhället. När en invandringskritiker behöver vård, är chansen stor att en läkare som hen kallar en belastning tar hand om dem. När hen blir äldre, kommer hen ofta tas om hand av personer som hen kallar en belastning. Till och med när hen åker buss eller tar en taxi, är det sannolikt att hen körs av någon hen kallar en belastning. Maten hen äter på restauranger lagas, serveras och diskas ofta av personer hen kallar en belastning. Till och med lokalerna och hotellrummen där hen vistas städas till stor del av personer hen kallar en belastning.

Ojämlikhet ökar sociala problem

Fast historien redan sedan de antika grekernas tid visar att ju mer utsatta de minst privilegierade samhällsgrupperna är, desto mer socialt problematiska och kriminella blir fler inom dessa grupper. Det svenska experimentet där man lyfte 40-talisterna från den allra enklaste socio-ekonomiska bakgrund till att många av dem blev lysande akademiker och ett flertal stora VD:ar, ingenjörer och forskare visar ju på kraften i att förbättra för dem på golvet. Och det var inte bara dem från skötsam bakgrund man lyfte. Väldigt många svenskar har grova brottslingar från 1800-talet i sin historia. En känd sångare hade en pappa som inte var mycket att visa upp för världen, men sångaren blev en av våra allra folkkäraste sångaren.

Good enough bäst

Forskningsöversikten Jämlikhetsanden visar att i mer ojämlika samhällen blir allt fler socialt problematiska. Sedan visar seriös psykologisk litteratur att misstagsfria blir vi aldrig. Till och med Nelson Mandela, Astrid Lindgren och Martin Luther King har skelett i garderoben. Men satsar vi på att ge dem i botten drägliga och någorlunda jämlika villkor samt lyfter upp de med talang för hjärnarbete till sådant, så kan vi bygga ett högproduktivt och högteknologiskt land där de allra flesta är good enough.

Att koppla samman dessa insikter med innehållet i ”Migrationsmyten” av forskaren Peo Hansen blir viktigt för att förstå den verkliga sanningen om flyktinginvandring och välfärd. Det finns en vedertagen uppfattning om att invandring kostar pengar och att flyktingar belastar välfärden mer än de bidrar med i skatt. Detta har lett till en restriktiv migrationspolitik. Men enligt forskaren Peo Hansen är detta perspektiv föråldrat, felaktigt och skadligt för både människor och statsfinanser.

Invandring ofta lönsam

Hansen visar med hjälp av ekonomidoktrinen Modern Monetary Theory att det svenska flyktingmottagandet 2015 faktiskt blev en ekonomisk framgångssaga. Trots förutsägelser om ökade statliga kostnader och budgetunderskott visade det sig att staten gjorde överskott och betalade av på statsskulden. Kommunerna som hanterade flyktingarna gjorde också rekordresultat. Dessutom tillförde flyktingarna en ny arbetskraft som, om den hanteras på rätt sätt, kommer att mildra demografiska problem i framtiden.

Peo Hansen argumenterar för att den snäva synen på statsfinanser och konstanta statliga överskott är felaktig. Han använder Modern Monetary Theory för att visa att en stat med egen valuta inte fungerar som ett hushåll eller ett företag. Istället kan staten skapa mer pengar för att få samhället att fungera och möta dess behov. Det handlar om att fokusera på verkliga resurser som arbetskraft och infrastruktur.

En mer funktionell ekonomi av nöden

Det är viktigt att diskutera och utmana dessa ekonomiska idéer för att möjliggöra en mer funktionell ekonomi och förstå att pengar inte är det verkliga problemet. Coronapandemin har tydligt visat att politiker och riksbanker runt om i världen är beredda att investera stora summor för att möta samhällets behov. Detta ger oss en glimt av ett nytt ekonomiskt tänkande som prioriterar samhällets behov framför budgeten. Inflationen efter pandemin berodde på att för mycket pengar satsades på att rädda aktiekurser och för lite på produktionen och de arbetslösa. USA har besegrat inflationen snabbare med hjälp av Modern monetary theory.

Boken "Överlevnad - för samhället och människorna" berättar om lögnerna som fått samhället att försämra för låg- och medelinkomsttagare sedan 1973. — ”Överlevnad – för samhället och människorna” berättar om lögnerna som fått samhället att försämra för låg- och medelinkomsttagare sedan 1973. Tryck på bildlänken.

Åtstramningspolitik ger en framtidskatastrof

Det är nödvändigt att ifrågasätta den åtstramningspolitik som har präglat vårt samhälle och som har resulterat i stängda gränser och otillräcklig sjukvård under pandemin. Dessutom står vi inför den stora utmaningen att anpassa oss till klimatförändringarna, vilket kräver stora offentliga investeringar. Att fortsätta att tro på dogmen om ”sunda statsfinanser” skulle vara katastrofalt för vår framtid.

Det är dags att omvärdera våra ekonomiska tankegångar och prioritera samhällets behov framför snäva budgetmål. Genom att satsa på progressiva skatter och statliga underskott kan vi bygga ett mer jämlikt och inkluderande samhälle. Det handlar inte bara om att ta emot fler flyktingar, utan även om att minska sociala problem, öka produktiviteten och förbättra folkhälsan. Sanningen är att vi kan ha både en fungerande välfärdsstat och en välkomnande inställning till invandring. Det är dags att tänka om och ta steget mot en mer progressiv och hållbar framtid.