Henrik Dalgard tar i SvD upp viktiga poänger om hur en anpassningskultur och sänkta krav i undervisningen påverkar studenter och elever. Men det är avgörande att sätta in problemet i ett större sammanhang. De försämrade resultaten i skolan och studenters minskade förmåga att skriva och analysera är inte en isolerad företeelse. De är konsekvenser av decennier av politiska beslut som präglats av budgetrestriktioner, privatiseringar och nedskärningar.
Skolans resurser och struktur
Högre löner och förbättrade arbetsvillkor
Högre löner och förbättrade arbetsvillkor för lärare kan locka fler studiebegåvade individer till yrket, inklusive specialister i teknik och fysik. Länder med högpresterande utbildningssystem, som Finland och Singapore, prioriterar höga lärarlöner och god arbetsmiljö, vilket stärker lärarnas status och engagemang.
Forskning pekar också på att investeringar i lärarlöner och resurser till skolor kan förbättra innovation och produktivitet i samhället. Om skolorna lyckas få fler elever och studenter välmående och kompetenta, kan detta stärka landets konkurrenskraft och långsiktiga ekonomiska tillväxt och de enskilda före detta studenternas hälsa och livssituation i stort.
Lärarnas löner har höjts en del. Är det kanske dags för de utmanande arbetsvillkoren för lärare att förbättras? Lärare behöver antagligen mer tid till för- och efterarbete samt till återhämtning.
Anpassningskultur och dess orsaker
Borttagandet av särskild och allmän kurs i engelska och matematik
Avskaffandet av nivågruppering i ämnen som engelska och matematik syftade till att främja inkludering. Dock kan detta leda till att högpresterande elever inte utmanas tillräckligt, medan elever med svårigheter kan känna sig överväldigade. I en situation med redan bristande resurser, kan detta höja kraven och stressen på läraren att ge fullgod undervisning åt alla elever och studenter.
En regel om högst två prov i veckan och inga prov nära varandra
Att begränsa antalet prov per vecka och undvika att lägga dem tätt inpå varandra kan minska stress och ge elever bättre möjligheter att förbereda sig. Forskning visar att överdriven testning kan leda till ytlig inlärning och ökad ångest. Ett balanserat provschema kan främja djupare förståelse och bättre prestationer.
Läskunskaper och förmågan att skriva
Betyg i lägre åldrar hjälp eller stjälp
Införandet av betyg i lägre årskurser är omdebatterat. Forskning från Göteborgs universitet visar att betyg kan motivera vissa elever men också öka stress och ångest hos andra. Yngre elever utvecklas i olika takt, och tidig betygssättning kan leda till osäkerhet och påverka deras självbild negativt.
Påverkar elever med starka särskilda behov i vanliga klasser skolans resurser och undervisning?
Forskning visar att inkludering av elever med särskilda behov i ordinarie klasser kan vara utmanande om inte tillräckliga resurser och stöd finns. Lärare kan uppleva svårigheter att möta alla elevers behov, vilket kan påverka undervisningens kvalitet. En studie från Göteborgs universitet belyser dessa utmaningar och vikten av adekvat stöd för att inkludering ska fungera effektivt.
Att skapa särskilda undervisningsgrupper eller särskolor för elever med omfattande behov kan vara en lösning, förutsatt att dessa miljöer är inkluderande och erbjuder högkvalitativ undervisning. Det är viktigt att undvika stigmatisering och säkerställa att eleverna får den utbildning de har rätt till.
Nyanlända elever i äldre åldrar
Det är svårt i dagens resursbrist för lärare att ge fullgott stöd åt alla nyanlända elever och studenter med behov av extra stöd. Detta är dock bara en resursfråga och resursbrist är en ideologisk och inte en monetär fråga.
Grundproblemet
Fördjupning
Kunskapsresultaten i den svenska skolan – med tillämpning på Göteborgs kommun av Christina Magnusson
Så viktiga tankar! Som det är nu sviker vi barn och ungdomar. Som pensionerad lärare hör jag från yngre kollegor att många elever på högstadiet idag inte klarar att läsa ens en enklare ungdomsbok på egen hand. För 10-15 år sedan hade vi olika litteraturteman i varje årskurs, självklart med möjlighet till olika svårighetsgrad.
Skolan måste på allvar satsa på läs- och skrivkunnighet!
Precis!
Tidningen Vi lärare tycks hålla med: https://www.vilarare.se/nyheter/betyg-och-bedomning/betygsutslagning-kopplas-till-hog-dodlighet-bland-unga/.
Tidningen skyller på det unika svenska systemet – men frågan är om inte den liberala extremismens orimliga krav på att var och en ska skapa sin egen lycka har ett finger med i spelet. Så anser i alla fall George Monbiot: https://www.monbiot.com/2006/07/07/willy-loman-syndrome/
Precis!
En intressant beskrivande text om hur viktigt det är att varje barn får sitt behov av undervisning tillgodosett i ett samhälle uppbyggt på alla människors lika värde.
Och illa blir det när enbart ekonomiska lönsamhetsincitament sätts i förgrunden.
Precis. Vi når ofta peak performance när vi sätter hälsan och välbefinnandet för den som ska utföra något i centrum och före prestationen.
Ok en lärdom efter flertalet SIP-möten till stöd för elever med särskilda behov är att jag tror att uppdelning utifrån behov och förmåga kan hjälpa oerhört många utan att kosta mer. Personer med särskilda behov får rätt ofta 1 till 1 undervisning och tar därefter igen studier på introduktionsprogram på gymnasiet och folkhögskola senare i livet. Ofta hinner också elever komma till skada eftersom kostnaderna skenar och åtgärderna kommer sent. Vi skulle kunna spara enorma mängder till kärnverksamheten om vi skiftade till skoningslös bestraffning av skolor som är organiserade enligt ”new public management”. Straffa skolor och rektorer hårt om det förekommer dubbeldokumentation, överdokumentation och undervisande personal utför stora mängder administrativt merarbete. På så vis går det förmodligen att göra oerhört mycket utan att den löpande verksamheten behöver kosta så mycket mer förutsatt att det frigörs pengar till omställningen/ effektiviseringen. Det hade förmodligen reducera kostnaderna för verksamhet och bristande resultat i undervisning om lärarlöner sattes utifrån marknadspris och för stora klasser undveks.
Klokt, men vill gärna drastiskt minska antalet friskolor då dessa inte är uppbyggliga i någon särskilt stor bemärkelse.