Forskning pekar på fem säkra sätt att påverka hälsan och förlänga livet
Att leva länge och må bra ända till slutet är möjligt, enligt forskning från Olle Melander, professor i internmedicin vid Skånes universitetssjukhus. Forskningen, som även inkluderar Melander själv som ”försöksdjur”, ger insikter om hur man kan påverka sitt biologiska åldrande och förebygga åldersrelaterade sjukdomar.
Gener spelar roll, men påverkbara genom livsstil
Generna är en avgörande faktor, men enligt Melander går det att påverka deras effekt genom livsstilsförändringar. Forskningen identifierar olika genvarianter som ökar risken för sjukdom och tidigt åldrande. Melander betonar att även om generna utgör cirka 50 procent av vår hälsa, kan vi påverka resten genom vår livsstil och miljön.
Fem säkra sätt att förlänga livet och främja hälsa:
- Ät dig bara nästan mätt: Att äta långsamt och sluta äta när man är cirka 80 procent mätt minskar sjukdomsdrivande processer och kan förlänga livet.
- Skippa rökning: Rökning förkortar livet med upp till fem år, enligt forskning.
- Låt dig peppas av dina ”dåliga gener”: Livsstilsförändringar har större utdelning om man har en ärftlig belastning. Det är viktigt att förstå att det inte är kört bara för att man har ogynnsamma gener.
- Var aktiv: Regelbunden fysisk aktivitet, som 30 minuters snabb gång varje dag, kan ge tre extra år.
- Fyll livet med meningsfullhet: Att ha en känsla av mening med livet är lika viktigt som motion. Sociala faktorer, som umgänge med vänner och familj, samt engagemang i intressanta aktiviteter, påverkar hälsan positivt.
Sociala aspekter och kognitiv stimulans viktiga för åldrande
Forskningen understryker att sociala aspekter, som umgänge med vänner och familj, skratt, och intellektuell stimulans genom studier, spelar en lika viktig roll som motion för ett friskt åldrande. Att söka meningsfullhet i tillvaron är en central del av välbefinnandet. Sunda, religiösa sammanhang med betoning på tolerans, jämlikhet och solidaritet är väldigt uppbyggliga med.
Åldrandet börjar vid 30, men det är aldrig för sent att börja tänka på hälsan
Även om åldrandet börjar vid 30, framhåller forskningen att det aldrig är för sent att påverka hälsan positivt. Livsstilsförändringar kan göra stor nytta även efter att man har haft exempelvis en hjärtinfarkt. Dock betonar Melander vikten av att ju tidigare man tar tag i sin livsstil desto större nytta gör man för befolkningshälsan.
Oklara samband mellan vikt och åldrande
Studien berör även sambandet mellan vikt och åldrande. Det konstateras att en viss övervikt inte är lika farlig som tidigare trott, och överviktiga lever ibland längre än normalviktiga. Dock framhåller Melander att det absolut viktigaste är att motverka ogynnsamma gener genom tidig och kontinuerlig livsstilsförändring.
Att äta varierat, inklusive livsmedel som mjölk, ost, broccoli, grönkål, nötter, och fet fisk, samt regelbunden exponering för sol, bidrar till ett starkare skelett. Fysisk aktivitet och en hälsosam livsstil är grundläggande för att främja långsiktig hjärn- och kroppshälsa.
Studien från Lunds universitet pekar på att kvinnor som upplever klimakteriet tidigt, mellan 40 och 45 år, samt de som förlorar vikt efter 50, löper ökad risk för frakturer. Det understryker vikten av att vara uppmärksam på dessa faktorer och vidta förebyggande åtgärder för att bevara skelettets hälsa.
Samband mellan ekonomisk ojämlikhet och hälsoutfall
Boken ”Jämlikhetsanden” av Richard Wilkinson och Kate Pickett belyser kopplingen mellan ekonomisk ojämlikhet och samhällshälsa. Enligt författarna leder ett jämlikare samhälle oftast till övergripande förbättringar, både för individers välbefinnande och för samhällets funktion.
Wilkinson och Pickett argumenterar för att hög grad av ekonomisk jämlikhet skapar bättre förutsättningar för ett hälsosammare samhälle. I linje med detta betonar deras arbete vikten av att minska klyftorna mellan olika samhällsklasser och främja en mer jämlik fördelning av resurser.
Enligt ”Jämlikhetsanden” finns starka samband mellan ekonomisk ojämlikhet och en rad hälsoutfall, inklusive ökad förekomst av mentala hälsoproblem, missbruk, och låg förväntad livslängd. De understryker att dessa konsekvenser inte enbart påverkar de sämst ställda, utan även de i de högre samhällsklasserna.
Genom internationella jämförelser och omfattande evidens stöder boken tesen att mer jämlika samhällen tenderar att vara bättre på många nivåer, inte bara vad gäller hälsa utan även sociala relationer och samhällsstabilitet. Wilkinson och Pickett argumenterar för att det finns en ”jämlikhetsande” som genomsyrar vårt samhälle och som bör tas på allvar för att skapa hållbara och hälsosamma samhällen.
Små insatser från dig och andra gräsrötter viktiga för jämlikhet
Fram till 1970-talet var det gräsrötternas kamp mot överheten – även inom sina egna partier och fack – som drev fram välfärdsreformerna som byggde jämlikhet och trygghet i våra samhällen. Men när gräsrötternas röster tystnades, öppnades dörren för de nyliberala reformer som sedan dess har ökat klyftorna och underminerat både välfärden och naturen. Engagemang för att förändra världen är det som gör oss lyckligast, och historien visar att bara några få röster som vågar säga emot en majoritet kan vända opinionen och förändra samhället. Det vi kan göra är att läsa på om politik, rösta medvetet och engagera oss i ett parti eller fackförbund för att skapa förändring – eller helt enkelt börja prata politik med alla vi möter. Du kan också enkelt nätrösta för att påverka via att rösta på Skiftet och Avaaz. Det är så förändring börjar.
Slutsats: Aktivt åldrande genom små, men effektiva förändringar
Genom små, men effektiva förändringar i kosten, livsstilen och miljön kan man påverka sitt biologiska åldrande och främja en långvarig hälsa. Att äta medvetet, undvika rökning, vara fysiskt aktiv, söka sociala sammanhang och stimulera hjärnan är nyckelfaktorer för ett aktivt och meningsfullt åldrande. Forskningen från Lunds universitet ger konkreta råd för en hälsosam och hållbar livsstil, oavsett ålder. Allt detta blir lättare att uppnå i mer jämlika samhällen.
Kanske är kapitalismens ideal om max dekadens i mat, dryck, sex, droger, modets miljöförstörande växlingar inte det vi blir lyckliga av. Kan det vara så att vi mår bäst av att göra så gott vi kan och söka mening med våra medmänniskor i ett samhälle som vill oss väl? Stora förändringar börjar hos de få avvikarna. Börja du också för ett sunt liv i ett sunt samhälle. Vill du veta hur vi får råd med ett välfärdssamhälle?
Wilkinsons & Picketts slutsatser har fått en dramatisk bekräftelse av Peter Turchin: End times, https://peterturchin.com/books/end-times/. Turchin menar sig ha funnit en gemensam faktor hos alla samhällskollapser genom historien, nämligen ökad ojämlikhet och överklassens vägran att bidra till betalningen av gemensamma angelägenheter.
Så om vi inte passar oss där riskerar hela samhället att kollapsa, vilket antagligen skulle få dödliga konsekvenser för många av oss.
Det är ju det jag skriver om globaliseringen att när väst ville lura de västerländska arbetarna på värdet av vad arbetarna producerat, så underminerade de hela grunden väst stod på
https://www.redjustice.net/finanskapitalism-och-feodalvalde-i-vast-mot-industrikapitalism-i-ost/
https://www.oskarbrandt.com/2022/07/27/ojamlik-handel-skapar-obalans-2/
Vad Turchin skriver om är hur det hela slutar med allas krig mot alla *inom* ett västland, och möjligen med kollaps, i detta fall i USA. Inte bara allmän tillbakagång.
Beträffande tillbakagången finns det en del matnyttigt att hämta hos https://mahbubani.net/, i form av både små tidningsartiklar och böcker. Jag har också skrivit lite själv, t.ex. på https://gemensam.wordpress.com/2023/02/08/den-allsidiga-krisen-kraver-en-ny-sorts-program/ med länkar.
Jag läste din artikel om den allsidiga krisen. Den var lysande. När vi återupprättat ett grönt folkhemmet, gäller det att ha en maktoberoende gräsrotsrörelse igång som tyglar de maktbärande partierna bara. På 1970-talet inleddes ju Timbros nu femtioåriga kontrarevolution i Sverige.
Rörelsen måste komma igång nu om det ska finnas nån chans att ens börja röra sig mot ett ”grönt folkhem”, eller ens undvika att röra sig ifrån det. Men tyvärr är Sverige förmodligen det värsta bakvattnet i hela Europa där alla små rörelseungar förblir isolerade och kvävs. Ofta av närstående organisationer, inte sällan av ren avundsjuka verkar det.
Jag undrar om det inte ytterst beror på statsbidragen. Organisationer har blivit så vana vid att få sina utgifter betalade av statsbidrag att de ställer upp för staten om det uppstår en konflikt. Jag dömer ingen moraliskt, det handlar ju om anställningstryggheten för diverse kanslipersonal. Men organisationerna borde försöka komma bort från det här beroendet och stå på egna ben.
Klokt! Svårt att få en stark folkrörelse utan statligt ekonomiskt stöd. Kanske kunde man få ihop pengar till folk-thermae. Thermer var motions, sim, lunch och filosofibyggnader där romarna spenderade sin dagar och växlade mellan att öva kroppen och själen. Tänk om folket kunde spara ihop till sådana? Men nyckeln tror jag för att nå folket särskilt utan statliga pengar är att förena nytta med nöje.
I alla fall samvaro, se https://gemensam.wordpress.com/2023/09/24/bara-en-minoritet-ar-intresserad-av-pengar/ och http://www.folkrorelser.org/blogg/2021/06/13/vi-behover-fler-gemensamma-riter/.
Det känns absurt att man ska vara tvungen att argumentera för något som var självklart så sent som i min ungdom på 70-80-talen.