Sjukskrivningstakten ökar återigen. Den vanligaste orsaken är långvarig stress.
Sedan 1990-talets nedskärningar inom offentlig och privat verksamhet förväntas färre anställda göra mer. Ständiga omorganisationer är ytterligare en bidragande faktor. Samtidigt är vi alltmer uppkopplade och tillgängliga. Stressforskaren Aleksander Perski intervjuas i Veckans affärer:
””Det har skett en stor förändring under senare år. Ständig uppkoppling gör att det numera går att jobba dygnet runt”/…/En stark bakomliggande orsak till stressen är att ”Jobbsverige” aldrig har återhämtat sig efter 90-talets ekonomiska kris. 400 000 människor förlorade jobbet i offentlig sektor, medan 150 000 helårslöner i privat sektor försvann 1993-1995.”
Det konstateras vidare i artikeln att vinsten blir större när personalen är nöjd och glad. Men trenden är den motsatta. Personal som inte orkar med det höga tempot eller är tillräckligt flexibla fasas ut genom olika avgångspaket.
Såhär kan vi inte ha det. Det skadar enskilda personer och det skadar landets ekonomi. Sjukskrivningskostnaderna är vi alla med och finansierar, såväl privatpersoner som småföretagare och storföretagare. I ett gott samhälle tar vi hand om varandra. I ett gott samhälle ges alla goda villkor och behandlas väl.
”Tempot höjs vid maskinerna, här drillar man eliten
Produktionen har inte plats för den
Som blivit för illa sliten….”
… Så fort man utan att försöka reglera lämnar åt internationell och nationell konkurrens att sätta riktmärke för tempot (i offentlig sektor också!) blir det ju förstås såhär till slut. Glömmer man vad Marx säger, ja, då får han ju rätt om hur illa det blir till slut. Inga överrasknkningar. :/
Så sant.
Så ja. Klart att sossarna får kvickna till och hitta tillbaka till sitt arv. Hur lång jäkla tid ska det ta dem? Eller innan nån tröttnar och ersätter dem som socialdemokratiskt parti?
Precis så.