Ingen euro hjälpte Sveriges ekonomi
Sverige har historiskt valt att stå utanför eurozonen. Detta beslut har gett landet en viss ekonomisk flexibilitet och handlingsfrihet i tider av kris. Ett tydligt exempel på detta var finanskrisen. Den drabbade världsekonomin 2008/2009. Under denna period var Sverige i en position där vi kunde bedriva en expansiv penningpolitik till skillnad från eurons medlemsländer. Vi tog beslut som syftade till att mildra de ekonomiska påfrestningarna.I jämförelse med länder som var bundna till euron, som Finland, hade Sverige ett betydligt större manöverutrymme. Riksbanken kunde agera mer självständigt. Vi fattade beslut som var anpassade till den svenska ekonomin. Detta möjliggjorde en expansiv politik för att motverka de ekonomiska svårigheterna som uppstod till följd av finanskrisen.
Finland och Danmark: Utmaningar med euron
Finland valde att ansluta sig till euron. Detta beslut har haft konsekvenser för landets ekonomi. Under finanskrisen 2008/2009, när Finland inte hade en egen penningpolitik att förlita sig på, var de i en svårare situation än Sverige. Den procykliska politiken som dikterades av Bryssel och Frankfurt ledde till att Finland inte kunde hantera krisen på ett lika effektivt sätt som Sverige.
Även Danmark, som har en fast koppling till euron, har stött på utmaningar trots sin starka ekonomi. Trots ekonomisk framgång har Danmark ändå halkat efter i jämförelse med länder som inte är bundna till euron. Detta visar på de komplexa dynamikerna och utmaningarna som eurozonen innebär.
Ekonomisk integration i Norden och divergens i euroområdet
I Norden har länderna valt att bevara sina olika valutor. Detta har inte hotat områdets ekonomiska samverkan och har tillåtit länderna att ha olika penningpolitiska strategier som passar deras individuella behov.
EMU-länder har halkat efter
Å andra sidan har länder inom euroområdet, trots den ekonomiska integrationen, upplevt en divergens i tillväxt och ekonomisk prestation. Italien, som tidigare hade högre BNP per capita än Sverige, har nu hamnat på efterkälken. Italien stagnerade under två decennier, medan Tyskland ökade sin ekonomiska prestation och drog ifrån. Även industrilandet Frankrike har halkat efter Tyskland.
Denna divergens har skapat spänningar inom EU och har krävt överföringar från de norra länderna till de medelhavsländer som har haft svårigheter. Dessa utmaningar visar på komplexiteten i att hantera en gemensam valuta och de ekonomiska ojämlikheterna som kan uppstå när länder med olika ekonomiska strukturer delar en och samma valuta.
Varken Svexit eller euron lösningen
Nu kanske vissa tycker att detta talar för att vi bör gå ur EU. Det är antagligen inte så lämpligt enligt artikeln ”Här lever en av fem i fattigdom” av Gunnar Wesslén. Enligt Bloomberg kostar Brexit Storbritannien ungefär 1 660 miljarder kronor per år. Dessutom har man uppskattat att inflationen i Storbritannien blev cirka en tredjedel högre på grund av att de lämnade EU. Tydligt är att Brexit har bidragit mycket till fattigdomen i landet, som nu påverkar cirka 15 miljoner människor och ökar kraftigt.
Underskott kan hjälpa Sverige
Men den expansiva finanspolitiken räddade Sverige 2008. Om vi tillämpade de tre procent underskott som euron tillåter så skulle detta tillföra runt 100 miljarder till den svenska statsbudgeten varje år utan att höja skatten.
Svenska statsbudgeten för år 2020 var cirka 1 231 miljarder kronor. Det var ett år med ett överskott i statsbudgeten, och överskottet uppgick till cirka 72 miljarder kronor.
Om det istället hade varit ett tre procents underskott som EU rekommenderar istället för ett överskott, skulle det ha inneburit ett tillskott till statsbudgeten på cirka 37 miljarder kronor. Denna summa skulle ha behövts för att täcka upp underskottet och bibehålla balansen i statsbudgeten.
Sverige har stor frihet utanför euron att ha underskott
Enligt EU:s stabilitets- och tillväxtpakt bör medlemsländerna i euroområdet sträva efter att ha ett årligt budgetunderskott på högst 3% av sin BNP. För länder som är utanför euroområdet, som Sverige, finns det inte en fastställd procentsats för det årliga budgetunderskottet inom EU:s regelverk. Istället bedöms dessa länder utifrån sina egna nationella ramar och regler för budgetdisciplin.
Så, Sverige har mer flexibilitet när det gäller att fastställa sitt årliga budgetunderskott i jämförelse med länder inom euroområdet. Det finns dock generella principer för budgetdisciplin som alla EU-länder, inklusive Sverige, uppmanas följa för att säkerställa ekonomisk stabilitet och hållbarhet.
De rikas skattelättnader hotar konsumtionen
Höga löneskatter på låginkomsttagare försämrar produktionen och konsumtionen, då låginkomsttagare spenderar det mest av vad de tjänar. Men höginkomsttagare sparar sina pengar. Sparandet är så stort idag att det skulle kunna dämpa ekonomin.
Vanligt folks produktion viktig
Låginkomsttagare är ofta engagerade i produktionen av konkreta varor och tjänster med ett direkt mätbart värde, såsom matberedning eller fordonstillverkning. Höginkomsttagare å sina sida alstrar inte alltid omedelbart föremål av praktisk användning på samma sätt. Trots detta har höginkomsttagares ekonomiska roll en viktig funktion som t.ex. att stimulera till utbildning och företagande så vi kan få ny teknik och nya tjänster.
För stort privatsparande kan dämpa ekonomin
Men när skatten sänks för höginkomsttagare, tenderar de att spara en större del av sina inkomster. Sparande är inte nödvändigtvis en direkt källa till ny produktion, såsom när skatter investeras i produktionen eller som när folk köper varor och tjänster. Dessutom kan höginkomsttagares ökade räntekrav på sina sparande med tiden hämma låginkomsttagares förmåga att konsumera.
Låginkomsttagares köpkraft viktig
Låginkomsttagares konsumtion är viktig för produktiviteten. Samtidigt kan ökat sparande från höginkomsttagare, i kombination med för små statliga budgetunderskott, potentiellt skapa en ökad risk för finanskriser. Detta kan uppstå om de ekonomiskt mindre bemedlade inte har möjlighet att ta ytterligare lån eller återbetalar sina befintliga skulder. Då minskar mängden pengar i samhället.
Vi kan öka investeringarna utan Svexit
Med sänkta skatter för de rikaste och så höga underskott som EMU tillåter oss samt att politiken tar kontrollen över Riksbanken, så skulle vi utan svexit kunna skapa ett konkurrenskraftigt industrisamhälle och välfärdssamhälle av Sverige.
Statliga underskott vid sidan av progressiva skatter är viktiga för en välfungerande ekonomi.
Källa: https://www.dagensarena.se/essa/inga-skal-att-tanka-om-kring-euron/
Källa 2: https://www.tidningenrorelsen.se/p/tony-johansson-folkomrostningen-var
Läs mer
Euron skulle underminera Sveriges självständighet och välfärd
Krisen 2008 har fått Europas fattiga att öka med 75 % i antal
Robert Mundell designade euron för att krossa Europas staters självständighet
Hur man lämnar EU är antagligen viktigare än att man gör det. UK lämnade på ett sådant vis att överklassens politiska etablissemang hade totalkontroll över hur det gick till, och sånt måste naturligtvis ge ett eländigt resultat.
Jag tror att Jordens Vänner Sveriges traditionella attityd är rimlig: bekämpa EUs praktiska politik, och håll öppet för att det är en så destruktiv organisation att den borde lämnas att dö. Men att bekämpa den praktiska politiken är det viktigaste – nu. Det kan bygga upp förmågan att hantera situationen när EU står inför sitt fall.
Låter klokt.