Inga statliga underskott – samhällets onödiga tvångströja

Rösta för större statliga underskott!

Underskott är en del av hur staten reglerar marknaden och skyddar medborgarna samt naturen. Nyliberalismen attackerar detta.

Hur uppstår pengar? Har vi råd att arbeta? Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne år 2022 antydde att banker har en viktig roll för samhällsekonomin även om detta kan inbegripa finanskriser.

Visst kan banker behövas. Visst är regleringar och insättningsgarantier bra som ekonomipriset hyllade pristagarna för.

Men det stora problemet för samhällsekonomin med att ensidigt förlita sig på banker är ett annat.

Statliga underskott allt mer förbjudna

Nyliberalismen har alltmera förbjudit staten att gå med underskott. Så har samhällets reella behov –t.ex. sjukvården, järnvägen och klimatomställningen – fått stå tillbaka för tron att vi inte riktigt har råd. Detta underskottsförbud kallas för att spara i ladorna. Det innebär en sträng och permanent åtstramningspolitik.

Rösta för större statliga underskott!

Två av statens viktigaste resurser är annars att den kan skapa pengar och omfördela samhällets resurser via skatten. Denna skola kallas för postkeynesianism eller Modern Monetary Theory.

Covid- och Ukraina-inflationen beror på olika produktionsfaktorer som inte har med pengaproduktionen att göra. Att minska penningmängden försvårar bara ytterligare för produktionen. Detta förstärker då inflationen, eftersom den uppstår när produktiviteten är svagare än penningmängden. Vi måste satsa på produktionen.

Pengar uppstår inte av sig själva

Pengar uppstår inte av sig själva. När staten inte skapar tillräckligt med pengar, får de privata bankerna göra detta.

Bankerna skapar pengarna du lånar ur tomma intet

De pengar du lånar, skapar banken när ni undertecknar lånekontraktet. Bank of England har i flera år försökt förklara detta. När du betalar av lånet, upphör de utlånade pengarna att existera. Värdet av pengarna är att du intecknat en del av ditt framtida arbete som en skuld till banken. Att du betalar in din skuld till banken, betyder att pengarna förlorat den intecknade arbetsinsatsen och därmed sitt värde och upphör att existera.

Statliga skatteinbetalningar upphör att existera

Pengar upphör också att existera när folk betalar statlig skatt.

Om staten inte skapar pengar, krävs det att alla andra lånar mer och mer. Detta gör de rikaste väldigt rika och många andra väldigt skuldsatta.

Finanskris när folk inte kan låna mera

Men till slut kan folk inte ta nya lån eller så kanske de än värre börjar betala av på sina befintliga lån. Då minskar mängden pengar. Så får vi oftare och tyngre finanskriser om inte staten kombinerar tillräcklig beskattning med realistiska underskott.

När samhället sköter penningproduktionen via banker får vi med andra ord återkommande allt större finanskriser. Vid varje kris blir de rikaste rikare, medan allt fler vanliga människor slås ut. Arbetslösheten, ohälsan och miljöproblemen breder då ut sig för får staten inte skapa pengar, har vi inte bara råd med att arbeta utan då har vi knappt råd med ett samhälle.

Rösta för större statliga underskott!

Vill du ha en fördjupning i ämnet, läs då det nedanstående.

En stram budget sänker inte i sig inflationen

Har vi råd att bekämpa inflationen? Hur uppstår och förstörs pengar? Det finns en penningfixerad syn på inflation i Tidöavtalet, regeringens budget och 2022 års utdelning av Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne.

Tidöregeringen vill bekämpa inflation och skär samtidigt ned på skola, vård, omsorg, försvaret, miljövården, järnvägsunderhållet och en mängd andra områden. Ibland rör det sig om otillräckliga satsningar i förhållande till vad bedömare såsom myndigheter anser att inflationen kräver. Klimatsatsningar skär regeringen verkligen ner på.

Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne år 2022 antyder att banker har en viktig roll för samhällsekonomin även om detta kan inbegripa finanskriser.

Tidöregeringen ser en stram budget som inflationsbekämpande. Momssänkningar och skattesänkningar för olika grupper är inte i sig inflationsdämpande politik utan högerpolitik som tror att allt löser sig om man gynnar de rika. Mer pengar åt de rika kan dock leda till ett större privat finanskapital. Detta kan också öka inflationen då finanskapitalet sedan lång tid inte når ut till produktionen.

Åtstramningspolitik saktade ned leverantörskedjor

Minnet av den långsamma återhämtningen efter 2008 gjorde att många producenter stängde ner sin produktion när pandemin slog till. Det skedde till exempel med timmer och halvledare (se exempelvis Bloombergs podcast Odd Lots 26/4, 2021 respektive 22/2, 2021). Bristen på halvledare tvingade biltillverkare att stänga ner. Det slog i sin tur över på marknaden för begagnade bilar.

Priserna sköt i höjden

När pandemin slog till väntade sig företagen inte att finanspolitiken skulle ingripa. När den väl gjorde det, försökte näringslivet skala upp produktionen igen. Detta skapade kaos i leverantörskedjorna. Detta ligger i linje med ekonomen John Maynard Keynes och företagsforskaren Mariana Mazzucatos teorier. De lär att staten sätter farten i produktionen. Företagen hakar bara på. Hade företagen kunnat lita på att staten skulle hålla i gång produktionen vilket strider mot åtstramningspolitik, hade inflationen efter pandemin kunnat bli lägre.

Räntor styr inte ekonomin

Räntor styr inte ekonomin. Det gör centralbankernas penningpolitik till ett ytterst ineffektivt och trubbigt verktyg. Ekonomie professor Richard Werner har undersökt den historiska empirin över om räntor styr ekonomins utveckling. Resultatet var att räntor inte styr detta. Finanspolitik är ett mycket effektivare verktyg för att styra ekonomin. Det innebär att staten kan laborera med budgetändringar i lågkonjunktur respektive högkonjunktur för att påverka produktionen och efterfrågan. En underskottsdriven finanspolitik har dock inget nödvändigt samband med höjd inflation. Andra metoder att sänka inflationen är att stärka konkurrensen. Staren kunde bland annat erbjuda bra arbetsmarknadspolitiska program för att lösa jobbmatchningsproblemen.. Vi kanske pröva kreditrestriktioner för somliga sektorer och stöd till andra (till exempel energi).

Sedan finns det ett inslag av greedflation som har med katastrofkapitalism att göra. Det var den nyliberale ekonomen Milton Friedman som kom på att i katastrofer är folk mer redo för inskränkningar i välfärden och annan högerpolitik. Många företag gör ju rekordvinster idag då priserna höjts utan att vanligt folks inkomster höjts i samma mån. Företagen har utnyttjat dagens krismedvetenhet till följd av pandemin, halvledarbristen och kriget i Ukraina till att höja priserna. Kanske höjda företagsskatter, andra skatter på kapitalet och för dem med högst inkomster vore lämpliga? Även Ursula von der Leyen, ordförande i Europeiska kommissionen, har uttalat sig om behovet av höjda skatter för dem som tjänar på dagens inflation för att ge till dem som behöver det mest.

Nyliberalismen gillar inte statliga underskott

Uppskattningen av finanskriser, att gynna de rika och kritiken mot statliga underskott härrör från nyliberalismen. Denna vann kontrollen över samhällsekonomin på 1970-talet. Nyliberalismen har bland annat via EU:s Maastrichtfördrag alltmera infört restriktioner för staten att gå med underskott. Så har samhällets reella behov – till exempel forskning som håller landet konkurrenskraftigt inom teknik och läkemedel, sjukvården, järnvägen och klimatomställningen – fått stå tillbaka för tron att vi inte riktigt har råd. Detta underskottsförbud kallas för att spara i ladorna. Det innebär en sträng och permanent åtstramningspolitik.

En av statens viktigaste resurser är enligt post-keynesianismen och Modern Monetary Theory att staten kan skapa pengar genom att gå med underskott. Underskott betyder helt enkelt att staten skapar pengar. Staten kan också omfördela samhällets resurser via skatten.

Inflation beror på en för låg produktivitet

Covid- och Ukraina-inflationen beror på olika produktionsfaktorer som inte har med pengaproduktionen att göra. Att minska penningmängden försvårar bara ytterligare för produktionen. Detta förstärker då inflationen, eftersom den uppstår när produktiviteten är svagare än penningmängden. Vi måste satsa på produktionen.

Så Tidöavtalets budgetnedskärningar i offentlig verksamhet riskerar därmed att sänka produktiviteten och höja inflationen.

Pengar uppstår inte av sig själva. När staten inte skapar tillräckligt med pengar, får de privata bankerna göra detta. Pengar saknar värde i sig. Du kan inte äta dem eller tillverka något med dem. När pengarna till större delen är digitala, är de enbart en uppskattning av en relation till den produktivitet de antas kunna motsvara. Pengar är kvitton på vad som finns i förrådet. Pengar är inte innehållet i förrådet.

Bankerna skapar pengarna du lånar ur tomma intet

De pengar, du som är till exempel en privatperson lånar, skapar banken när ni undertecknar lånekontraktet. Bank of England har i flera år försökt förklara detta. När du betalar av lånet, upphör de utlånade pengarna att existera. Värdet av pengarna är att du intecknat en del av ditt framtida arbete som en skuld till banken. Att du betalar in din skuld till banken, betyder att pengarna förlorat den intecknade arbetsinsatsen och därmed sitt värde. Vid låneavbetalningen upphör då de pengar som skapats som bankkrediter att existera.

Pengar upphör också att existera när folk betalar statlig skatt. När staten lägger budgeten, intecknar den folkets arbetskraft under det kommande budgetåret. Detta gör ingen skillnad för folket för vi ska ju alla ändå arbeta. När folket betalar statlig skatt, har det betalt in sin och rikets skatteskuld till staten.

Pengar ett verktyg för samhällets produktion

Då pengar saknar värde för en penningskapare som för en ekonomiskt suverän stat, är dessa bara ett digitalt medel för att planera årets kommande produktion. Gränserna för produktionen sätts inte av pengar. Pengar är bara siffror för staten och ingen bristvara.

Gränserna för hur mycket pengar staten kan skapa sätter landets förmåga att producera. Landets förmåga består av vårt know-how, av hur många ur arbetskraften som är arbetsföra eller sjuka, av hur naturen mår och av våra naturresurser. Resurser är också folkets behov av skola, vård, omsorg och försvar et cetera.

Det staten bestämmer sig för att producera sätter fart på resten av ekonomin.

Skuldsatta och fattiga privatpersoner

Om staten inte skapar pengar, krävs det att alla andra lånar mer och mer för att samhället ska ha pengar till produktionen. För att folk ska vilja låna, måste tillräckligt många vara fattiga nog för att behöva göra detta. Samhället kan också göra folkets lånebehov större genom att förvandla saker folket inte kan avvara till en bristvara. Detta är en av orsakerna till att vissa kämpar för marknadshyror och för fler privata bostäder. Högre hyror gör att fler efterfrågar att köpa sitt hem. Detta gör de rikaste väldigt rika och många andra väldigt skuldsatta. Mellan 1999 och 2019 blev den rikaste procenten 500 % rikare. Sveriges privata skuldsättning är rekordhöga 274 % av BNP. Statsskulden är låga 40 %.

När staten inte skapar pengar genom underskott, får den privata sektorn skuldsätta sig. Skillnaden mot en ekonomiskt suverän stats skulder, är att de i den privata sektorn kan gå i konkurs. En ekonomiskt suverän stat kan alltid skapa nya pengar att betala sina skulder med. Enda gränsen är risken för inflation. Inflationen undviker staten genom att låta penningskapande motsvaras av produktionssatsningar. Staten kan också minska penningmängden till exempel genom att höja skatten. Under Corona bröt Riksbanken mot underskottsförbudet och skapade 2100 miljarder i pandemistöd. 1700 av dessa miljarder gick dock mest till att rädda bankernas utlåning och hålla upp värdet på aktier och fastigheter. Detta förbättrade inte tillräckligt nog bristen i produktionens ekonomiska förutsättningar.

Att rädda klimatet

Ju rikare privatpersoner är, desto större är deras klimatnota. Den rikaste procenten i världen stod 2020 för cirka 15 procent av de globala utsläppen. Cirka 63 miljoner människor släpper ut mer koldioxid än alla EU-medborgare tillsammans. Oxfam har också visat att de förmögnaste tio procenten av jordens befolkning svarar för hälften av koldioxidutsläppen.
Att staten inte trycker pengar räddar därmed inte klimatet. Däremot måste vi arbeta med en mer cirkulär ekonomi, grön energi, grön teknik samt mer med lagkrav på hur länge varor håller och annan miljövänlighet. Offentlig sektors verksamhet är också mer miljövänlig än kortsiktig privatkonsumtion.

Mindre statliga underskott leder inte heller till en minskad penningmängd. I samband med 1990-talskrisen började Sverige verkligen minska på de statliga underskotten. 1996 fanns enligt SCB c:a 750 miljarder i Sverige. I slutet av 2021 hade mängden pengar ökat med 540 procent till nästan 4800 miljarder. Svensk BNP hade under tiden bara växt med 170 % i löpande priser enligt boken ”Girig-Sverige” av Andreas Cervenka. Men de privata finanserna går inte till produktionen eller samhällets behov utan till att skapa nya pengar genom till exempel spekulation kring aktier och fastigheter. Prisökningen för dessa två investeringsslag har länge varit c:a 10-20 % om året. Finansproduktionen har länge vuxit mycket snabbare än varu- och tjänsteproduktionen vilket är ohållbart.

Finanskriser blir resultatet

Men till slut kan folk inte ta nya lån eller så kanske de än värre börjar betala av på sina befintliga lån. Då minskar mängden pengar. Så får vi oftare och tyngre finanskriser om inte staten kombinerar tillräcklig beskattning med realistiska underskott.

När samhället sköter penningproduktionen via banker får vi med andra ord återkommande allt större finanskriser. Vid varje kris blir de rikaste rikare, medan allt fler vanliga människor slås ut. Arbetslösheten, ohälsan och miljöproblemen breder då ut sig. För får staten inte skapa pengar, har vi varken råd att arbeta eller knappt ens med ett samhälle.

Nobelpriset 2022 använde sig av logiken att finanskriser kan vara bra för samhällsekonomin. Tidöavtalet och regeringens budget verkar bana väg för såväl finanskriser som inflation.

Rösta för större statliga underskott!

• Skatt
• Motstånd mot underskott och investeringar ger recession i Sverige
• Högern försöker skylla post-Covid-inflationen på välfärden och underskottspolitik
• Den som är satt i skuld är inte fri – den osanna myten om Göran Persson och hans hjältegloria
• Det var inte välfärden som gav 90-talets ras.
• Underskottsmyten av Stephanie Kelton
• Entreprenörsstaten av Mariana Mazzucato