Filosofen Foucault talade om att när de feodala straffen blev mildare mot slutet av 1700-talet och början av 1800-talet så gick samhället från att disciplinera våra kroppar genom fysiska bestraffningar till att tukta våra själar.
Facebook och sociala medier har tagit detta ett steg längre.
Under efterkrigstiden fram till 1980 ökade lönerna något enormt. Sedan dess har köpkraften i de flesta i-länder stagnerat eller gått tillbaka. Detta var nyliberalismens sätt att hantera den arbetslöshet och inflation som uppstod när USA:s världsvaluta dollarn övergav guldmyntfoten i slutet av 1970-talet. Detta gjorde de för att amerikanarna gjort slut på allt sitt guld till Vietnam-kriget. När oljeländerna såg att de fick betalt i papperspengar, höjde de priset på oljan för att de inte litade på dessa nya papperspengar. Oljan är drivkraften i ekonomin och när den blev dyrare fick samhället två problem samtidigt som man inte trott vara förenliga tidigare nämligen hög arbetslöshet och hög inflation. Då såg de borgerliga, nyliberala ekonomerna med stöd av Thatcher och Reagan chansen att kasta ut den keynesianska/socialdemokratiska keynesianska sysselsättningspolitiken.
Det inledde en era som fortfarande varar med ständigt nedskuren välfärd, pensioner och attacker på de anställdas löner och arbetsvillkor. inflation
Efter 37 år med denna politik har folket avsevärt sämre villkor än under sina keynesianska generationsföregångares tid.
I början visste många inte hur de skulle använda Facebook och blottade personliga misstag där. Men de bestraffades socialt eller av sina arbetsgivare för detta. De flesta användare av sociala medier berättar därför mestadels bara om de bra tillfällena i sitt liv. De tävlar om att få mest likes för sina lyckobilder. De sociala mediernas lyckobilder får oss att förtränga att alla med de senaste årtiondenas åtstramningspolitik antingen jobbar hårt till lägre lön än sina företrädare eller är arbetslösa eller sjukskrivna och behöver ta itu med hälsovådliga ensamhet, stigma att anses som lata och med stress för dålig ekonomi och brist på kul saker att göra.
Visst finns det socialamedieinlägg som verkar för att tipsa om kultur/nöje, viktiga samhällsfrågor eller annat eller vissa som tyvärr vill driva folkopinionen mot intolerans, men dessa som gör detta är frivillig, gratis arbetskraft för makten.
Facebook och sociala medier har blivit väldigt effektiva verktyg där vi disciplinerar oss själva att acceptera miljardärernas lyxliv och vår egen stress, press och jäkt.